Skatt på förmögenhet eller på kött? Basinkomt eller inkomstak? Hur långt är vi beredda att gå för att leva socialt och ekologiskt hållbart och skruva ner på takten i konsumtionssamhället? Inte särskilt långt visar en studie av forskare i socialt arbete vid Lunds universitet.
Max Koch är professor i socialt arbete och forskar om hållbar välfärd och ekonomisk nerväxt, på engelska degrowth. Han, med flera forskare, menar att vi måste växla ner på konsumtionstakten för att kunna leva socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart.
– Vi har länge pratat om grön produktion och konsumtion men vad vi har sett hittills verkar hög BNP, hög konsumtion och ett alltför stort ekologiskt fotavtryck ofta gå hand i hand, säger Max Koch.
Tillsammans med forskarkollegor har han ställt frågor till 1500 svenskar om vad de anser om olika policyåtgärder som skulle kunna leda till minskad konsumtion, samt social utjämning.
Fem olika ekosociala policys föreslås; ett övre inkomsttak på knappt 1,5 miljoner kronor/år, förmögenhetsbeskattning, basinkomst, förkortad arbetstid, samt skatt på köttkonsumtion. Av dessa fem var de svarande mest positivt inställda till minskad arbetstid (52% tyckte det var bra) och förmögenhetsbeskattning (42%). Minst stöd fanns för basinkomst (18%) och inkomsttak (25 %). Ca 30 procent av deltagarna tyckte att hårdare beskattning på köttkonsumtion skulle vara bra.
De fem ovanstående policyförslagen är ju ganska olika sinsemellan. Hur är sambandet mellan frågeställningarna och ett mer ekologiskt och socialt hållbart samhälle?
– De allra rikaste i samhället har det i särklass största koldioxidavtrycket. Det skulle begränsas genom ett inkomsttak och framför allt förmögenhetsbeskattning. För att även de fattiga har möjlighet att tillfredsställa sina basbehov diskuteras introduktionen av en basinkomst men även universella bastjänster som lokal producerat mat, el, vatten, bostad eller internet. En högre skatt på kött skulle kunna minska köttkonsumtionen som är en av de riktigt stora klimatbovarna. Till sist har vi minskad arbetstid som kan bidra till att färre varor produceras och energianvändning minskas.
Samtliga förslag är, menar Max Koch, åtgärder som syftar till att såväl produktion som konsumtion hålls inom en så kallad save operating space, där man tar hänsyn till planetens begränsningar.
– Å ena sidan innebär det att konsumtionen för de rikaste måste begränsas eftersom de är ansvariga för ett oproportionerligt stort koldioxidutsläpp. Å andra sidan måste en ekologisk-social hållbar politik säkerställa att alla har möjlighet att tillfredsställa sina basbehov.
Förutom ovanstående enkät har Max Koch och hans forskargrupp engagerat ett 100-tal individer genom så kallade medborgarforum för att diskutera åtgärder för ett ekologiskt och socialt hållbart samhälle; Vilka är de behov som måste tillfredsställas, och vad kan vi leva utan och ändå ha ett bra liv?
– De som deltog i medborgarforumen var positivt inställda till såväl basinkomst som till ett inkomsttak. Men dessa individer utgjorde inte, till skillnad från deltagarna i enkätundersökningen, ett representativt urval, säger Max Koch, som ändå tycker att medborgarforum i grunden är en god idé. Han menar att vi, som ett komplement till det parlamentariska systemet, behöver hitta former för dialog mellan medborgare och politiker om hur vi vill att ett ekologiskt och socialt hållbart välfärdssamhälle ska se ut.
– Men då måste vi också se till att dessa medborgarforum blir mer representativa, säger Max Koch och hänvisar till Frankrikes Citizens Convention for Climate där deltagarna är centralt utsedda från olika samhällsskikt. De får dessutom ersättning för att delta och möjlighet att avsätta tid.
Max Koch har nyligen publicerat Social Policy Without Growth: Moving Towards Sustainable Welfare States | Social Policy and Society | Cambridge CoreI där han sammanfattat delar av sin forskning under de senare åren.
Det råder delade meningar bland forskare i vilken grad det ekologiska fotavtrycket påverkas av tillväxt. Se fler artiklar nedan.
Decoupling – shifts in ecological footprint intensity of nations in the last decade – ScienceDirect
Källa: Lunds universitet
