På lördag utlöses en strejk i Danmark som omfattar var tionde sjuksköterska i Danmark i kommuner och regioner i hela landet. Därmed kommer planerad vård att skjutas upp men den akuta vården som rör till exempel covid-19, cancervård och barn- och psykiatriområdet, kommer inte att påverkas. Strejken inleds efter att den fackliga organisationen Dansk Sygeplejeråd och Danske Regioner inte har kommit överens om en lönesättning som har kunnat godkännas av medlemmarna.
Förslaget till en förlikning mellan parterna fick nej från 74,4 procent av de röstberättigade under omröstningen i söndags. Därmed kommer var tionde av Danmarks sjuksköterskor att gå i strejk från och med lördag natt, det skriver Danmarks Radio. Konflikten rör lönenivån för sjuksköterskor och den tjänstemannareform från 1969 som placerar sjusköterskor och andra traditionellt kvinnodominerade yrken lågt i den offentliga lönehierarkin.
I mars röstades ett kollektivavtal mellan Dansk Sygeplejeråd och arbetsgivarna ner och en månad senare sände fackorganisationen in ett strejkvarsel. Den förlikning som parterna därefter nådde och som senare röstades ner på söndagen, innehåller i stort sett ingen ytterligare lönehöjning jämfört med kollektivavtalet, men däremot att regeringen bör inrätta en kommitté som ska behandla lönestrukturerna i den offentliga sektorn.
Antalet sjuksköterskor som går ut i strejk motsvarar 5 350 personer, som arbetar i kommuner och regioner i hela Danmark. Tusentals danskar kan därmed de kommande veckorna få sin vård inställd, skriver Danmarks Radio, som har gjort ekonomiska beräkningar, baserat på strejkkassans storlek och utifrån den sjuksköterskestrejk som genomfördes 2008, som säger att strejken kan hålla ut i minst åtta veckor. Dansk Sygeplejeråd uppger själv inte hur länge strejken kan pågå.
– Vi kan strejka länge. Vi är väl påpälsade, säger Grete Christensen, ordförande för Dansk Sygeplejeråd till DR.
Danske Regioners chefsförhandlare Anders Kühnau (S) säger till DR att han inte vet hur parterna ska kunna komma överens efter att de tidigare förslagen har röstats ner.
– Vi har gjort allt vad vi har kunnat, först vid förhandlingsbordet, och sen i förlikningsinstitutionen och det har tyvärr inte lyckats, säger han.
