Ta reda på hur Europa avser finansiera projekt för att tackla klimatförändringarna och stödja de regioner som drabbas hårdast av en övergång till en grön ekonomi.
Bara en dryg månad efter tillkännagivandet av en “Europeisk grön giv” presenterade Europeiska kommissionen i december 2019 ett detaljerat förslag för hur det ska finansieras. Investeringsplanen för den europeiska gröna given, också känd som investeringsplanen för ett hållbart Europa, ska locka åtminstone 1 biljon euro i offentliga och privata investeringar under det kommande decenniet.
Varför är den viktig?
För att lyckas ställa om EU till en klimatneutral ekonomi till år 2050 kommer enorma investeringar i teknik för ren energi att krävas. För att nå etappmålet på 40 procent minskade växthusgasutsläpp till år 2030 krävs, enligt EU-kommissionens beräkningar, investeringar på 260 miljarder euro årligen.
Läs mer om EU:s svar på klimatförändringarna
Var pengarna kommer ifrån
Ungefär hälften av pengarna bör komma från EU:s långtidsbudget genom olika program som bidrar till klimat- och miljöprojekt, exempelvis genom jordbruksstöd, Horisont Europa, Life-programmet, regionala utvecklingsfonden, och sammanhållningsfonden. Åtmnistone 30 procent av regionalstödet ska öronmärkas för klimatåtgärder.
Detta å andra sidan skulle locka ytterligare 114 miljarder euro i medfinansiering från medlemsländerna. Genom InvestEU och innovations- och moderniseringsfonder inom systemet för handel med utsläppsrätter (ETS) beräknas mobilisera ytterligare ungefär 300 miljarder euro i offentliga och privata investeringar. Den nya ”mekanismen för rättvis omställning” (Just Transition Mechanism) förväntas attrahera ytterligare 100 miljarder euro. Mekanismen ska hjälpa de regioner som drabbas mest negativt av en grön omställning, t.ex. regioner med stort kolberoende.
Mekanismen för rättvis omställning
Mekanismen kommer att baseras på tre pelare:
- Fonden för rättvis omställning
- Finansieringsprogrammet InvestEU
- Lån från Europeiska investeringsbanken, understödda via EU-budgeten.
Totalt beräknas dessa instrument mobilisera runt 100 miljarder euro i offentliga och privata investeringar. Pengarna kan användas för kompetensutveckling av arbetstagare, stöd till företag att skapa nya sysselsättningstillfällen, samt investeringar i ren energi och isolering av hem.
1) Fonden för en rättvis omställning
Fondens investeringar ska särskilt hjälpa de regioner som är beroende av fossila bränslen, såsom kol, vilket fortfarande bidrar med en fjärdedel av EU:s energiproduktion. EU:s kolsektor sysselsätter 238 000 människor i kolutvinning och i kraftverk, i över 100 europeiska regioner, från Polen till Spanien. År 2015 fanns 128 kolgruvor i 12 medlemsländer och 207 koldrivna kraftverk i 21 medlemsländer.
Frans Timmermans är vice-ordförande i EU-kommissionen och har ansvar för den Europeiska gröna given. Den 14 maj 2020 presenterade han förslaget för ledamöterna och konstaterade:
– Det är budskap till kolarbetare i Asturien, västra Makedonien eller i Silesien, till torvodlare på det irländska inlandet, till baltiska regioner beroende av oljeskiffer och många andra. Vi vet att er väg mot klimatneutralitet är brantare, och vi vet att möjligheten till en annan framtid – en renare framtid – i allmänhet är välkommen men vägen dit tycks skrämmande. Den nya mekanismen för rättvis omställning med minst 100 miljarder euro är ett löfte att EU är med er i den här omställningen, sade han.
I maj 2020 ändrade kommissionen förslaget om Fonden för rättvis omställning inom ramen för EU:s plan för ekonomisk återhämtning – Next Generation EU, för att mildra effekterna av coronapandemin.
Parlamentet gav grönt ljus till Fonden för rättvis omställning den 18 maj 2021, och stödde därmed den överenskommelse som förhandlare nått med rådet i december 2020, om ett 17,5 miljarder euro stort paket, varav 7,5 miljarder euro kommer från EU:s budget 2021-2027 och 10 miljarder euro kommer från EU:s återhämtningsinstrument.
För att säkerställa att ingen hamnar på efterkälken i omställningen till en grönare ekonomi kommer fonden att främst gå till de minst utvecklade eller mest avlägsna regionerna eller öarna.
Tillgången till finansiellt stöd är villkorat åtagande till klimatneutralitetsmålet till år 2050. Avfallsförbränning och fossila bränslen exkluderas.
Du kan läsa mer om Fonden för en rättvis omställning här.
2) Särskild finansiering inom InvestEU-programmet
InvestEU-programmet ska prioritera finansiering för klimatet och mobilisera totalt 45 miljarder euro i projekt inom ”Rättvis omställning” från 2021 till 2027, enligt kommissionens förslag.
Programmet inrättades 2018 och är EU:s centrala investeringsprogram för att stimulera den europeiska ekonomin.
I slutet av maj 2020, inom ramen för återhämtningsinstrumentet Next Generation EU, föreslog kommissionen en ökad budget för InvestEU och en dubblering av finansieringen som ska gå till hållbar infrastruktur till 20 miljarder euro, av de totalt 75 miljarder euro som garanteras via EU:s budget.
I mars 2021 godkände parlamentet reglerna för InvestEU-programmet, vilket ska mobilisera offentliga och privata investeringar och garantera en förenklad tillgång till finansiering.
Programmet kommer att motta 26,2 miljarder euro i garantier från EU:s budget och förväntas locka nästan 400 miljarder euro i investeringar. Det kommer att stödja viktiga hälso- och sjukvårdssektorer och hållbara projekt som stödjer EU:s miljömål och sociala mål – med 38 procent av den totala budgeten som ska fördelas till hållbar infrastruktur.
Ta reda på hur InvestEU ska uppmuntra investeringar i klimatinsatser.
3) Lånefacilitet för den offentliga sektorn
Ytterligare finansiering kan komma från en lånefacilitet för den offentliga sektorn. 1,5 miljarder euro kan komma som bidrag från långtidsbudgeten och upp till 10 miljarder euro i form av lån från Europeiska investeringsbanken. Ytterligare 25-30 miljarder euro ska komma via myndigheters investeringar för att hjälpa regioner som drabbats hårdast av kostnaderna för att minska koldioxidutsläppen.
Finansiering ska gå till investeringar inom allt från energi och transport till regionala värmenätverk och kollektivtrafik.
I en omröstning i november 2020 om investeringsplanen för ett hållbart Europa för att finansiera den gröna given, uttryckte ledamöterna sina farhågor att covid-19-krisen kan drabba mobiliseringen av finansiering för gröna investeringar. De konstaterade att den gröna inställningen ska vara inkluderande och respektera principerna om ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet, och samtidigt minska klyftorna mellan medlemsländerna, främja konkurrenskraft och skapa hållbara och högkvalitativa arbetstillfällen.
