Kommissionen har i dag (den 24:e mars n.r.) antagit den första övergripande EU-strategin för barnets rättigheter och ett förslag till rådets rekommendation om inrättande av en europeisk barngaranti för att främja lika möjligheter för barn som riskerar att drabbas av fattigdom eller social utestängning. Under förberedelserna av båda initiativen samlade kommissionen, tillsammans med ledande globala organisationer för barns rättigheter, in synpunkter från över 10 000 barn.
EU-strategin: sex temaområden och föreslagna åtgärderBarn som drivkraft för förändring i det demokratiska livet: Kommissionen föreslår en rad åtgärder – från utarbetande av barnvänliga lagtexter till samråd med barn i samband med konferensen om Europas framtid och genomförandet av klimatpakten och den gröna given. Medlemsstaterna bör också göra det möjligt för barn att delta i samhällslivet och det demokratiska livet.
Barns rätt att förverkliga sin fulla potential oavsett social bakgrund: Kommissionen strävar efter att inrätta en europeisk barngaranti för att bekämpa fattigdom och social utestängning bland barn. Kommissionen kommer också till exempel hantera psykisk ohälsa hos barn och bidra till att stödja nyttig och hållbar skolmat i EU. Kommissionen kommer att sträva efter bättre EU-omfattande standarder för förskoleverksamhet och barnomsorg och bygga upp inkluderande utbildning av god kvalitet.
Barns rätt att inte utsättas för våld: Kommissionen kommer att föreslå lagstiftning för att bekämpa könsrelaterat våld och våld i hemmet och lägga fram rekommendationer för att förhindra skadliga sedvänjor riktade mot kvinnor och flickor. Medlemsstaterna uppmanas att bygga upp integrerade system för skydd av barn och göra så att de fungerar bättre, skärpa åtgärderna mot våld i skolorna, och anta nationell lagstiftning för att sätta stopp för kroppsstraff i alla sammanhang.
Barns rätt till ett barnvänligt rättsväsende, som brottsoffer, vittne, misstänkt, anklagad för brott, eller part i ett rättsligt förfarande: Kommissionen kommer till exempel att bidra till specialiserad juridisk utbildning och samarbeta med Europarådet för att genomföra 2010 års riktlinjer om barnvänliga rättsskipning. Medlemsstaterna uppmanas att till exempel stödja utbildning och att utveckla stabila alternativ till förvar och medling i civilrättsliga ärenden.
Barns rätt att tryggt kunna använda internet och utnyttja dess möjligheter: Kommissionen kommer att uppdatera den europeiska strategin för ett bättre internet för barn och den föreslagna rättsakten om digitala tjänster syftar till att skapa en trygg onlineaktivitet. Kommissionen uppmanar medlemsstaterna att effektivt genomföra bestämmelserna om skydd av barn i det reviderade direktivet om audiovisuella medietjänster och stödja utvecklingen av barns grundläggande digitala färdigheter. Kommissionen uppmanar också IKT-företagen att ta itu med skadligt beteende på nätet och ta bort olagligt innehåll.
Barns rättigheter runtom i världen: Barnens rättigheter är universella och EU stärker sitt åtagande att skydda, främja och förverkliga dessa rättigheter globalt och multilateralt. Detta kommer att uppnås till exempel genom att 10 % av det humanitära biståndet anslås till utbildning i nödsituationer och utdragna kriser. Kommissionen kommer senast 2022 att utarbeta en ungdomshandlingsplan för att främja ungdomars och barns deltagande globalt och för att stärka EU-delegationernas kapacitet när det gäller barnens skydd. Kommissionen har också nolltolerans mot barnarbete.
Den nya europeiska barngarantin
Under 2019 levde nästan 18 miljoner barn i EU (22,2 % av alla barn) i hushåll som riskerade fattigdom eller social utestängning. Detta leder till missgynnade förhållanden som går i arv från generation till generation med djupgående och långsiktiga effekter på barn. Den europeiska barngarantin syftar till att bryta denna onda cirkel och främja lika möjligheter genom att garantera tillgång till en uppsättning nyckeltjänster för behövande barn (under 18 år – som riskerade fattigdom eller social utestängning).
Inom ramen för den europeiska barngarantin rekommenderas det att medlemsstaterna ger behövande barn fri och fungerande tillgång till
- förskoleverksamhet och barnomsorg – till exempel undvika segregerade klasser,
- utbildning och skolbaserad verksamhet – till exempel lämplig utrustning för distansundervisning, och skolresor,
- åtminstone en näringsrik måltid varje skoldag, och
- hälso- och sjukvård – till exempel genom att underlätta tillgången till läkarundersökningar och program för hälsoscreening.
Dessa tjänster bör vara kostnadsfria och lättillgängliga för behövande barn.
Kommissionen rekommenderar också medlemsstaterna att ge behövande barn verklig tillgång till hälsosam kost och lämpligt boende: Till exempel bör barn få näringsrika måltider även andra dagar än skoldagar, och hemlösa barn och deras familjer bör ha tillgång till lämpligt boende.
När medlemsstaterna identifierar behövande barn och utformar sina nationella åtgärder bör de ta hänsyn till de särskilda behoven hos barn från missgynnade miljöer, till exempel hemlösa barn, barn med funktionsnedsättning, otrygga familjeförhållanden, migrantbakgrund eller minoritetsbakgrund i fråga om ras eller etnisk tillhörighet, eller barn i alternativ omvårdnad
EU-finansiering för att stödja dessa åtgärder sker via Europeiska socialfonden+ EFS+), som finansierar projekt som främjar social inkludering, bekämpar fattigdom och investerar i människor, och Europeiska regionala utvecklingsfonden, InvestEU och faciliteten för återhämtning och resiliens.
Uttalanden av kommissionärer:
Dubravka Šuica, vice ordförande med ansvar för demokrati och demografi, säger följande: – Denna nya övergripande EU-strategi för barnets rättigheter är en milstolpe i vårt arbete för och med barn. Vi tackar alla barn för deras bidrag till detta viktiga initiativ. Det sänder ett hoppingivande budskap och det är en uppmaning till åtgärder inom och utanför EU. Med denna strategi förnyar vi vårt åtagande att bygga hälsosammare, motståndskraftiga och jämlika samhällen för alla, där alla barn inkluderas, skyddas och ges egenmakt. Dagens och morgondagens politik utformas både för och tillsammans med våra barn. På så sätt stärker vi våra demokratier.
Nicolas Schmit, kommissionär med ansvar för sysselsättning och sociala rättigheter, säger följande: – Redan före pandemin riskerade vart fjärde barn i EU att drabbas av fattigdom eller social utestängning. Detta borde vara otänkbart i Europa. Under det senaste året har dessa ojämlikheter blivit ännu större. Vi måste bryta denna onda cirkel och se till att barn i nöd har tillgång till näringsrika måltider, utbildning, hälso- och sjukvård och lämpligt boende, oavsett bakgrund. Kommissionen är beredd att stödja medlemsstaterna på alla sätt den kan för att skapa verklig förändring i barnens liv.”
Didier Reynders, EU-kommissionär för rättsliga frågor, säger: – Alla barn i EU har rätt till samma skydd och tillgång till viktiga tjänster, oavsett bakgrund. Ändå har ett av tre barn i EU upplevt någon form av skillnad i behandling, alltifrån ojämlik tillgång till digital teknik eller socioekonomiskt stöd till brist på skydd mot övergrepp i hemmet. Alldeles för många barn behöver ytterligare hjälp. Den nya strategi vi lägger fram i dag är en plan för att tillhandahålla denna.
Vad händer nu?
Genomförandet av EU-strategin kommer att övervakas på EU-nivå och nationell nivå, och kommissionen kommer att rapportera om framstegen vid det årliga EU-forumet för barnets rättigheter. En utvärdering av strategin kommer att göras i slutet av 2024, med deltagande av barn.
Kommissionen uppmanar medlemsstaterna att snabbt anta förslaget till rådets rekommendation om inrättande av en europeisk barngaranti. Regeringarna uppmanas att inom sex månader efter antagandet för kommissionen lägga fram en nationell handlingsplan för hur den ska genomföras. Kommissionen kommer att övervaka framstegen genom den europeiska planeringsterminen och vid behov utfärda landspecifika rekommendationer.
Bakgrund
Såsom understryks av mer än 10 000 barn i deras bidrag till utarbetandet av dagens paket fortsätter barn i och utanför EU att utsättas för socioekonomisk utestängning och diskriminering på grund av deras – eller deras föräldrars – ursprung, ställning, kön eller sexuella läggning. Barns röster hörs inte alltid och deras åsikter beaktas inte alltid i frågor som berör dem. De här problemen har förvärrats av covid-19-pandemin. Kommissionens svar är att införa en övergripande strategi för de kommande fyra åren som syftar till att bygga vidare på alla EU-åtgärderna för att skydda och främja barns rättigheter, och innehåller tydliga förbättringsåtgärder. Den bör även hjälpa medlemsstaterna att använda EU-medlen på bästa sätt.
Ordförande Ursula von der Leyen tillkännagav den europeiska barngarantin i sina politiska riktlinjer för 2019–2024. Den europeiska barngarantin kompletterar den andra pelaren i strategin för barnets rättigheter. Det är också ett viktigt resultat i handlingsplanen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter, som antogs den 4 mars 2021 och utgör ett direkt svar på princip 11 i pelaren. Barnomsorg och stöd för barn I handlingsplanen föreslås som mål för EU att minska antalet människor som riskerar fattigdom eller social utestängning med minst 15 miljoner fram till 2030, inklusive minst 5 miljoner barn.
