Aktörer på nätet utnyttjar rädslan kring coronautbrottet för att försöka sälja falska botemedel eller trissa upp priserna, därför agerar nu EU.
När fler människor stannar hemma, på grund av självisolering och social distansering, så ökar också näthandeln. Det finns dock vissa handlare som försöker utnyttja oron — när vi försöker att skydda oss själva och våra familjer från viruset — för att sälja falska botemedel eller produkter som enligt deras utsago ska förhindra att man smittas, till väldigt höga priset.
Falska påståenden kan handla om allt från masker och mössor till läkemedel och handrengöring — felaktigt märkta som ”det enda botemedlet mot corona” eller ”det enda skyddet mot coronaviruset”. Dessa säljs sedan mycket dyrare än dess egentliga värde. Näringsidkare använder också andra trick, som att felaktigt hävda att det är en brist på varan, för att driva konsumenterna till att köpa.
Att se upp för:
Det finns vissa saker som du bör se upp för. Om du ser något av följande påståenden så bör du vara på din vakt.
- Direkta eller indirekta påståenden om att en produkt kan förhindra eller bota Covid-19.
- Hänvisningar till inofficiella källor, som självutnämnda läktare, för att backa upp påståenden.
- Användning av myndigheters namn eller logotyper, experter eller internationella institutioner som påstås ha godkänt produkten, men utan länkar eller referenser till officiella dokument
- Påståenden om att produkten ”bara finns tillgänglig i dag”, ”säljer slut snabbt”, etc.
- Svepande påståenden som att ”det är marknadens lägsta pris”, ”enda produkten som kan bota Covid-19”, etc.
- Orimliga priser på grund av att produkten sägs ha helande effekter
Om du upptäcker information utan stöd eller missledande påståenden på någon digital plattform, använd då plattformens system för att anmäla detta. Var medveten om att det ibland kan vara information som omedvetet delats av en vän eller familjemedlem, vars enda syfte är att de tror att de hjälper dig.
Gå också alltid till pålitliga källor för information om coronaviruset: den nationella regeringen, hälsomyndigheter eller internationella organisationer som Världshälsoorganisationen WHO.
Vad gör EU?
För att hantera frågan om bedrägerier på nätet som en följd av coronavirusets utbrott har EU-kommissionen och medlemsländernas konsumentskyddsmyndigheter (CPC) inlett ett antal gemensamma åtgärder.
Den 20 mars 2020 utfärdade CPC en gemensam ståndpunkt om de mest rapporterade bedrägerierna och orättvisa metoderna, för att hjälpa de digitala plattformarna att bättre identifiera dessa olagliga metoder, så att de kan tas bort och man kan förhindra att liknande bedrägerier genomförs.
Didier Reynders, kommissionär med ansvar för rätts- och konsumentfrågor, skrev 23 mars 2020 till olika plattformar, sociala medier, sökmotorer och marknadsplatser på nätet, och bad dem samarbeta för att rensa bort bedrägerier — om exempelvis falska botemedel mot coronaviruset.
Att lura konsumenterna om de fördelar eller resultat som förväntas av en produkt — som att den kan bota en sjukdom eller att den endast är tillgänglig under en begränsad tid — är förbjudet i EU tack vare direktivet om otillbörliga affärsmetoder (UCPD). Alla påståenden om att en produkt kan bota en sjukdom måste ha bevis. Plattformarna som är aktiva i EU, som får kännedom om olaglig aktivitet på sina sidor, är skyldiga ingripa.
Europaparlamentet är också engagerat för att skydda européerna när de är på nätet.
