I dag lägger EU-kommissionen fram ett förslag om att lagfästa EU:s politiska åtagande att vara klimatneutralt senast 2050, för att skydda planeten och befolkningen. I den europeiska klimatlagen fastställs målet för 2050 och färdriktningen för all EU-politik. Den ger förutsägbarhet för myndigheter, företag och enskilda. Samtidigt inleder EU-kommissionen ett offentligt samråd om den framtida europeiska klimatpakten, så att allmänheten kan delta i utformningen av den.
– Vi agerar i dag för att göra EU till den första klimatneutrala världsdelen senast 2050, säger EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen. Klimatlagen är ett rättsligt uttryck för vårt politiska åtagande och styr in oss på en enkelriktad väg mot en mer hållbar framtid. Den är kärnan i den europeiska gröna given. Den ger förutsägbarhet och transparens för den europeiska industrin och för investerare. Och den stakar ut kursen för vår strategi för grön tillväxt och garanterar att övergången blir gradvis och rättvis.
– I dag omsätter vi våra ord i handling för att visa européerna att vi menar allvar med att nå nettonollutsläpp av växthusgaser senast 2050, säger EU-kommissionens verkställande vice ordförande, Frans Timmermans, som ansvarar för den europeiska gröna given. Den europeiska klimatlagen är också ett budskap till våra internationella partner om att detta är året för att tillsammans höja den globala ambitionsnivån för att nå våra gemensamma mål från Parisavtalet. Klimatlagen ser till att vi förblir fokuserade och disciplinerade, håller oss på banan och är ansvariga för resultaten.
I och med den europeiska klimatlagen föreslår EU-kommissionen ett rättsligt bindande mål om nettonollutsläpp av växthusgaser senast 2050. EU-institutionerna och medlemsländerna är gemensamt skyldiga att vidta nödvändiga åtgärder på EU-nivå och nationell nivå för att nå målet.
Klimatlagen innehåller åtgärder för att följa framstegen och justera vårt agerande därefter, baserat på befintliga system såsom styrningsprocessen för medlemsländernas nationella energi- och klimatplaner, regelbundna rapporter från Europeiska miljöbyrån och de senaste vetenskapliga rönen om klimatförändringen och dess effekter. Framstegen ska ses över vart femte år, i linje med den globala översynen inom ramen för Parisavtalet.
Klimatlagen beskriver också vägen till 2050-målet:
- På grundval av en omfattande konsekvensbedömning kommer EU-kommissionen att föreslå ett nytt EU-mål för minskning av växthusgasutsläppen fram till 2030. Klimatlagen kommer att ändras när konsekvensbedömningen har slutförts.
- Senast i juni 2021 kommer EU-kommissionen att se över alla relevanta politiska instrument och föreslå ändringar där det behövs för att uppnå de nya utsläppsminskningarna för 2030.
- EU-kommissionen föreslår att man fastställer en EU-omfattande utvecklingsbana för minskning av växthusgasutsläpp under perioden 2030–2050 för att mäta framstegen och skapa förutsägbarhet för myndigheter, företag och enskilda.
- Senast i september 2023 och vart femte år därefter kommer EU-kommissionen att bedöma hur väl EU:s och ländernas åtgärder stämmer överens med klimatneutralitetsmålet och utvecklingsbanan för 2030–2050.
- EU-kommissionen får befogenheter att utfärda rekommendationer till medlemsländer vars åtgärder inte är förenliga med klimatneutralitetsmålet, och det berörda landet måste ta hänsyn till rekommendationerna eller förklara varför det inte gör det. EU-kommissionen kan även granska om utvecklingsbanan och de EU-omfattande åtgärderna håller måttet.
- Medlemsländerna måste också utarbeta och genomföra anpassningsstrategier för att bli mindre sårbara för klimatförändringarnas effekter och bättre kunna stå emot dem.
Att utforma den europeiska klimatpakten och framtida politik
Vid sidan av offentlig politik och reglering har alla sektorer i samhället och ekonomin en roll att spela i övergången till ett klimatneutralt EU.
EU-kommissionen inleder därför i dag ett offentligt samråd om en ny europeisk klimatpakt – ett brett initiativ för att ge enskilda personer och berörda parter en röst och en roll när det gäller att utforma nya klimatåtgärder, dela information, starta gräsrotsinitiativ och visa på goda exempel som andra kan följa.
Samrådet pågår i tolv veckor. De inkomna synpunkterna kommer att användas för att forma klimatpakten, som ska lanseras inför FN:s klimatkonferens i Glasgow i november 2020 (COP26).
I dag inleder EU-kommissionen officiellt arbetet genom offentliggörandet av de inledande konsekvensbedömningarna av den framtida mekanismen för koldioxidjustering vid gränserna och översynen av energiskattedirektivet, två av de andra viktiga politiska instrumenten inom ramen för den europeiska gröna given. Dessutom har EU-kommissionen antagit ett förslag om att utse 2021 till Europaåret för järnvägen för att belysa klimatfördelarna med att öka tågtrafiken både för passagerare och godstransport.
Bakgrund
EU:s ambition att bli det första klimatneutrala blocket i världen senast 2050 är kärnan i den europeiska gröna given, som lades fram av von der Leyen-kommissionen den 11 december 2019.
I november 2018 lade EU-kommissionen för första gången fram sin vision om ett klimatneutralt EU senast 2050, i linje med målet för Parisavtalet att hålla den globala temperaturökningen gott och väl under 2 °C och helst under 1,5 °C. Europaparlamentet ställde sig bakom EU-målet om nettonollutsläpp av växthusgaser den 14 mars 2019. Den 12 december 2019 ställde sig Europeiska rådet bakom målet om ett klimatneutralt EU senast 2050.
Läs mer
Pressuttalande av EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen
