Farliga ämnen på jobbet kan påverka hjärnans funktioner som minne eller förmåga till planering. Därför är det viktigt att fortsätta förebygga kända kemiska risker, men även se över de nya risker som kan uppstå när arbetslivet förändras. Det visar en ny kunskapssammanställning från Arbetsmiljöverket.
På senare år har risken att exponeras för kända neurotoxiska ämnen (skadliga för nervsystemet) som bly, lösningsmedel eller mangan i svenskt arbetsliv minskat. Men det finns anledning att var fortsatt uppmärksam på riskerna, visar en ny kunskapssammanställning från Arbetsmiljöverket som presenteras i dag. Kemiska ämnen på arbetsplatser kan vid tillräckligt höga nivåer påverka hjärnans kognitiva funktioner. Det kan handla om förmåga till planering och organisation, uppmärksamhet, reaktionsförmåga, snabbhet i informationsbearbetning och språkliga funktioner.
– Det är viktigt att skydda hjärnan mot all negativ påverkan i arbetslivet och vara medveten om de kemiska risker som finns. Det gäller att förebygga, se över riskerna och följa instruktionerna. Vi ser också att många gamla, kända risker som vi har reglerat blir nya risker när de kommer upp i nya sammanhang, till exempel när man återvinner elektronik, säger Mirja Johansson, filosofie doktor och Arbetsmiljöverkets specialist i neuropsykologi.
Rapporten sammanställer forskning om sju kända neurotoxiska ämnen som finns på svenska arbetsplatser och dess effekter på hjärnan. Hit hör bland annat bly, lösningsmedel, aluminium, oorganiskt kvicksilver och mangan. Forskningen visar att det inte är farligt att utsättas för de mängder som kan förväntas vid normala arbetsförhållanden, om gränsvärden och instruktioner följs. Men hög, kortvarig exponering eller längre, upprepad exponering även vid relativt låga nivåer kan leda till påverkan av hjärnans funktioner.
– Det handlar om en nedsättning av de kognitiva funktionerna för grupper av människor, som kan vara svår att upptäcka hos en individ. Men det kan ge betydande problem, inte minst i ett arbetsliv som ställer allt högre krav på just minne, uppmärksamhet och andra kognitiva förmågor. Därför är det viktigt att inte släppa garden, utan att fortsätta utveckla tidiga förebyggande åtgärder och minska de doser som man exponeras för i arbetet, säger Gunilla Wastensson, överläkare, medicine doktor, som är en av författarna till rapporten.
Kända neurotoxiska ämnen förekommer i många olika branscher och det finns gränsvärden och regler för hur de ska hanteras för att minska riskerna. Forskarna pekar på vikten av att förebygga de nya risker som kan uppstå. Ett exempel är återvinningen av elektriska produkter och batterier, där flera yrkesgrupper riskerar att komma i kontakt med kända farliga ämnen i nya sammanhang.
- Hela rapporten presenteras vid ett seminarium i Stockholm i dag, den 21 oktober klockan 13.https://www.av.se/om-oss/kalendarium/seminarium-kemiska-amnen-i-arbetslivet/
- Kunskapssammanställningen kommer att läggas ut på Arbetsmiljöverkets webbplats.
- Arbetsmiljöverket genomför också en riktad inspektionsinsats mot kemiska risker på 1 800 arbetsplatser i höst, som ett led i en EU-kampanj. Resultaten kommer att presenteras vid en pressfrukost den 6 november.
