EU förhandlar om olika handelsavtal över hela världen, men de kräver godkännande från Europaparlamentet. Läs vår överblick över de pågående förhandlingarna.
Vikten av handelsavtal
Handelsavtal är en nyckelkomponent i EU:s handelspolitik eftersom de är en nyckel för ekonomisk tillväxt. År 2020 var EU världens näst största exportör av varor (15 procent) efter Kina (18 procent), men före USA (10, procent). EU var också världens tredje största importör (13 procent) efter USA (16 procent), och Kina (14 procent).
Nya handelsavtal skapar nya affärsmöjligheter för europeiska företag, som leder till att fler jobb skapas, samtidigt som kunder kan se fram emot större urval och lägre priser.
Det finns en oro att handelsavtal kan leda till att jobb försvinner i vissa sektorer på grund av den ökade konkurrensen, men avtalen leder alltid till att fler jobb skapas än som försvinner.
En annan oro är att de kan leda till att höga kvalitetsnivåer för vissa produkter, som exempelvis livsmedel, vattnas ur. Men eftersom EU representerar en så stor marknad så har unionen ett gott förhandlingsläge att avkräva sina standarder på utländska företag.
För ledamöterna är kvalitetsstandarder alltid ett krav i handelsförhandlingarna, och varje försök att sänka dem kan vara skäl nog för ledamöterna att rösta ner avtalen. Därutöver brukar EU:s förhandlare ofta inkludera klausuler i avtalen om mänskliga rättigheter och arbetstagares rättigheter i syfte att förbättra villkoren i de länder som EU handlar med.
Olika sorters avtal
EU har olika sorters avtal med länder. De kan fokusera på att minska eller ta bort icke-tariffära handelshinder, att etablera en tullunion genom att ta bort tullar eller genom att fastställa en gemensam tulltariff för utländsk import.
Men det handlar inte bara om tariffer. Det kan också handla om investeringar och hur man ska hantera dispyter om investeringar. Det kan vara om ett företag anser att ett beslut av en regering påverkar dess investering i landet. Icke-tariffära handelshinder spelar också en viktig roll. Det kan exempelvis röra sig om produktstandarder, som att EU har förbjudit vissa hormoner vid boskapsskötsel på grund av oro för hälsorisker.
Avtal kan också bidra till att skydda traditionella livsmedelsprodukter från Europa genom att få länderna att erkänna geografiska beteckningar. Det betyder att du inte kan göra anspråk på vissa produktbeskrivningar om de inte tillverkas i regionen och i den tradition de förknippas med. Detta gäller för produkter som fransk Champagne, grekisk fetaost och svensk vodka.
Europa
EU och Storbritannien och Nordirland har kommit överens om ett handel – och samarbetsavtal. De nya villkoren för handel inbegriper nollkvoter och obefintliga tullar samt rättvisa regler för konkurrens.
Nordamerika
Frihandelsavtalet med Kanada känt som det ”Övergripande avtalet om ekonomi och handel” (Ceta) trädde ikraft provisoriskt den 21 september 2017. Det kommer att träda ikraft helt och hållet så fort alla EU-länder har ratificerat avtalet.
Förhandlingarna om TTIP, det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar med USA stoppades tills vidare i slutet av 2016. 15 april 2019 godkände rådet förhandlingsmandat för en överenskommelse för att ta bort tullar på industrivaror och ömsesidigt erkännande av bedömning av överensstämmelse med USA. Ytterligare steg återstår att beslutas.
I juni lanserade EU och USA ett handels- och teknikråd. Idéen är att arbeta tillsammans gällande global handel, ekonomiska och teknologiska frågor samt fördjupa handel och ekonomiska relationer.
Asien
Handelsavtalet med Japan trädde i kraft 1 februari 2019 och ett avtal med Vietnam började gälla 2020.
Det finns inga frihandelsavtal som förhandlas med Kina, men det finns andra samtal, som förhandlingar om ett övergripande investeringsavtal mellan EU och Kina. I september 2020 nådde EU och Kina en överenskommelse för att skydda de geografiska beteckningarna för 100 europeiska produkter och 100 kinesiska produkter på varandras marknader. Detta godkändes av parlamentet den 11 november 2020. Avtalet kommer att utvidgas till ytterligare 175 europeiska och kinesiska produkter under de kommande fyra åren.
Oceanien
Förhandlingar om ett omfattande avtal med Australien lanserades den 18 juni 2018. Ett avtal med Nya Zeeland började förhandlas den 21 juni 2018.
Latinamerika
Ett avtal med Mercosur-länderna nåddes i juni 2019, detta måste dock godkännas av rådet och parlamentet.
Förhandlingar med Mexiko om att modernisera det övergripande avtalet mellan EU och Mexiko påbörjades i juni 2016. En politisk överenskommelse slöts 21 april 2018. Det behöver dock godkännas av rådet och parlamentet innan det kan träda i kraft.
Södra Medelhavet och Mellanöstern
Det finns olika avtal, inklusive associeringsavtal för att särskilt öka handeln med varor. Samtal pågår också om att utvidga dessa avtal till områden, såsom jordbruk och industristandarder, med enskilda länder.
Handel med tjänster
Avtalet om handel med tjänster (TiSA), är för närvarande under förhandling med 23 medlemmar i Världshandelsorganisationen (WTO), vilket inkluderar EU. Tillsammans utgör de deltagande länderna 70 procent av världens handel med tjänster. Samtalen lades på is hösten 2016 och nästkommande steg måste fastställas.
Parlamentets roll
Sedan Lissabonfördraget trädde ikraft 2009, måste Europaparlamentet godkänna handelsavtal innan de kan träda ikraft. Ledamöter måste också återkommande få uppdateringar om hur förhandlingarna fortskrider.
Parlamentet har redan visat att det inte tvekar att lägga sitt veto om det har allvarliga betänkligheter. Exempelvis förkastade ledamöter Acta-avtalet, som handlar om åtgärder mot immaterialrättsintrång, 2012.
Källa: Europaparlamentet
