I över 20 år har Danmark och Sverige satsat stora resurser på att återställa våtmarker. Syftet: att minska näringsläckage, förbättra vattenkvalitet och återfå biologisk mångfald. Men ny forskning visar att resultaten är begränsade – särskilt när det gäller den artrikedom som en gång fanns. Öresundsregionens ekosystem är fortfarande skört.
– för vattenlevande insekter, fåglar, groddjur och växter. De filtrerar näringsämnen, reglerar vattenflöden och binder koldioxid. Men i takt med att jordbruket expanderade under 1900-talet dikades stora delar av de naturliga våtmarkerna ut, framför allt i Danmark och Skåne.
Sedan början av 2000-talet har Danmark investerat kraftigt i att återskapa våtmarker, särskilt för att minska kväveutsläppen till havet och uppfylla EU:s vattendirektiv. Likaså har Sverige genom programmen LOVA och LONA finansierat hundratals projekt. I Skåne beviljades under 2023 över 25 miljoner kronor till restaurering av våtmarker, dammar och vattenmiljöer i jordbrukslandskapet.
Men resultaten är inte så tydliga som man hoppats.
Dansk studie: Arterna uteblir
Ett stort forskningsprojekt från Biologisk Institut vid Københavns Universitet har nyligen utvärderat 52 danska våtmarker som restaurerats mellan 1998 och 2016. Studien visar att återställda våtmarker saknar upp till en tredjedel av de arter som finns i mer opåverkade, när-naturliga våtmarker. Det gäller särskilt växtarter i starrsläktet (Carex), som är typiska för stabila och rika våtmarker.
”De återställda områdena domineras ofta av ett fåtal konkurrenskraftiga arter, medan mer känsliga och krävande arter inte lyckas etablera sig,” säger Marta Baumane, forskare och huvudförfattare till studien.
Även om vattennivån återställs och näringsläckage minskar, räcker det alltså inte för att återskapa den komplexa biologiska mångfald som våtmarkerna tidigare bar på. I genomsnitt hittades bara fem vanliga arter i de restaurerade områdena – jämfört med tio i när-naturliga.
”Vi har inga riktigt naturliga våtmarker kvar i Danmark – bara fragment. De återställda områdena är ofta isolerade, små och omgivna av jordbruksmark,” tillägger Baumane.
Betande djur och ekologiska processer
En viktig faktor som påverkar artrikedomen är förekomst av betande djur – kor, får eller hästar. Betning skapar variation i vegetationen och förhindrar igenväxning, vilket gynnar många arter.
I de återställda områden där det förekom betande djur var växtdiversiteten högre, enligt Baumane. Hon menar att restaureringar ofta sker utan helhetssyn på de ekologiska processerna.
”Man återställer vatten, men inte livet. För att lyckas måste man tänka i hela ekosystem, inte bara i hydrologiska termer.”
Skåne: Ambition, men också hinder
På andra sidan Öresund visar Länsstyrelsen Skåne liknande utmaningar. I dokumentet Strategi för skydd och restaurering av sötvattensmiljöer i Skåne län (2020) understryks vikten av att varje projekt utformas efter platsens naturliga förutsättningar. Det räcker inte med att gräva ut eller dämma – miljöerna måste utvecklas över tid.
Samtidigt finns det hinder: höga näringshalter i marken, avsaknad av fröbanker, begränsad tillgång till vatten året runt och korta uppföljningstider. Projekt finansieras ofta på kort sikt, vilket gör långsiktig uppföljning svår.
Öresund – en gemensam utmaning
Eftersom vattenflöden och ekosystem inte stannar vid nationsgränser, blir samverkan i Öresundsregionen avgörande. Östersjön är hårt belastad av näringsämnen, och både Danmark och södra Sverige har ett ansvar att bidra till återhämtning.
Forskningen från Köpenhamn är en väckarklocka för båda sidor av sundet: restaurering måste bli mer än teknik och kartor. Det handlar om att återskapa samband, processer och möjligheten för livet att återvända – på riktigt.
Faktaruta – Vad är en våtmark?
En våtmark är ett område där vatten naturligt samlas under större delen av året – till exempel kärr, mossar, strandängar och dammar. Dessa miljöer är mycket artrika och viktiga för att filtrera näringsämnen, lagra vatten vid översvämningar och binda koldioxid.
I Skåne har över 90 % av de naturliga våtmarkerna försvunnit på grund av jordbruk, dikning och bebyggelse.
Källor:
- Københavns Universitet (2025-02-11): Efter 20 år halter biodiversiteten stadig i genoprettede vådområder
- Länsstyrelsen Skåne: Strategi för skydd och restaurering av sötvattensmiljöer i Skåne län
- Naturvårdsverket – LOVA och LONA projekt, 2023
- Marta Baumane, Biologisk Institut, KU
