Med nationella val i sikte 2026 lägger både Köpenhamn och Stockholm fram finanspolitiska paket som ska öka hushållens köpkraft. Danmark sänker elskatt och avgifter på vardagsprodukter, medan Sverige kombinerar skattesänkningar med tillfälliga momssänkningar på mat. För Öresundsregionen ställer åtgärderna nya krav på jämförelse och strategi.
Två nordiska statsapparater, två politiska landskap – men en gemensam drivkraft. Både Danmark och Sverige tar sats inför 2026 genom expansiv budgetpolitik, där motiven är att lindra lågkonjunktur, höjda levnadskostnader och samtidigt befästa väljarstödet inför valet.
I Danmark innebär finanslovsförslaget en lättnad på cirka 0,9 % av BNP, motsvarande omkring 28 miljarder danska kronor. Bland de centrala åtgärderna finns en tillfällig sänkning av elskatten till EU:s miniminivå (0,8 öre/kWh) under 2026–2027 samt en permanent avskaffning av punktskatter för kaffe, choklad och sötsaker. Detta beskrivs som “den största reformen av punktskatter på livsmedel på över tio år”, enligt Bloomberg Tax.
I Sverige föreslår regeringen en omfattande skattesänkning på cirka 30 miljarder kronor inför 2026, riktad mot inkomster, pensioner och el. Dessutom planeras en tillfällig halvering av momsen på livsmedel från 12 % till 6 % under perioden 1 april 2026 till 31 december 2027 – en satsning som beräknas kosta 16 miljarder kronor 2026 och 21 miljarder kronor 2027. Enligt finansminister Elisabeth Svantesson är målet tydligt:
“Nu får vanliga familjer och hårt arbetande människor mer pengar i plånboken.”
Reflektion:
Båda länderna har ett tydligt fokus på att stärka hushållens ekonomi – men med olika metoder. Danmark väljer att permanent minska kostnader för konsumtion, medan Sverige satsar på en kombination av breda skattesänkningar och temporära momssänkningar, med särskild relevans för barnfamiljer och låginkomsttagare.
För Öresundsregionen innebär detta att prisskillnader och incitament kan påverka pendling, handel och beslutsfattande för både företag och hushåll. Den avgörande frågan är inte bara hur 2026 års budgetar lindrar dagens problem, utan om reformerna också bygger långsiktig hållbarhet utan att undergräva statsfinanserna.
Källor:
- Bloomberg Tax / Daily Tax Report – om dansk finanslov (taxathand.com)
- Reuters – om svensk budget och planerade skattesänkningar 2026
- SVT Nyheter – om halverad livsmedelsmoms
- Regeringskansliet – budgetunderlag och pressmeddelanden
