Utsläppen från flygplan och fartyg ökar. Samtidigt vill EU nå koldioxidneutralitet 2050. Läs om EU:s åtgärder för att minska sektorernas utsläpp.
Trots att utsläppen från luftfart och sjöfart bara står för cirka 8 procent av EU:s totala utsläpp, går utvecklingen åt fel håll. Genom målen att minska EU:s totala utsläpp med 55 procent till 2030 och nå nettonoll-utsläpp till 2050, har EU ambitiösa planer för att motverka klimatförändringarna. 55%-paket, som syftar till att uppnå målen i EU:s Gröna giv, innehåller förslag för att minska utsläppen från både flyg och sjöfart.
Förändringar inom utsläppshandeln för flyget
Genom systemet för handel med utsläppsrätter (ETS) har EU vidtagit åtgärder för att minska utsläppen. Systemet tillämpar ett utsläppstak för luftfartssektorn, där flygbolagen måste överlämna utsläppsrätter för att täcka sina utsläpp. För att undvika att EU-företag missgynnas, gäller systemet för närvarande endast flygningar inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Samtidigt delas de flesta utsläppsrätterna ut gratis till flygbolagen.
Den 8 juni 2022 röstade parlamentet för en översyn av systemet för handel med utsläppsrätter för luftfarten. För att anpassa minskningen av växthusgasutsläpp inom luftfartssektorn till Parisavtalet, kräver ledamöterna att ETS ska gälla för alla flygningar som avgår från EES, inklusive flygningar som landar utanför området.
Parlamentet vill fasa ut gratis ETS-tilldelningar för luftfarten före 2025, två år före kommissionens förslag. Ledamöterna vill använda 75 procent av intäkterna från utauktioneringen av luftfartens utsläppsrätter för att stödja innovation och ny teknik.
Parlamentet kommer nu att inleda förhandlingar med EU-länderna om den slutliga utformningen av reglerna.
Lösningar för flygningar utanför Europa
Hittills har ETS upphävts för flygningar som avgår eller anländer utanför EES. Syftet är att vinna tid för att utveckla ett jämförbart internationellt system och för att undvika konflikter med internationella partner.
EU arbetar dock tillsammans med Internationella civila luftfartsorganisationen (ICAO) för att införa ett globalt marknadsbaserat verktyg, med namnet Corsia, genom vilket flygbolag kan kompensera sina utsläpp genom att investera i gröna projekt, exempelvis plantering av skog.
Minskade utsläpp från sjötransporter
Den 16 september 2020 röstade Europaparlamentet ja till att inbegripa maritima transporter i EU:s system för handel med utsläppsrätter från och med år 2022 och för att fastställa bindande krav för rederier att minska sina koldioxidutsläpp med minst 40 procent senast år 2030.
Kommissionens ursprungliga förslag reviderar EU-reglerna för övervakning av koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning från större fartyg så att dessa ska ligga i linje med globala regler. Men enligt Europaparlamentarikerna var inte detta tillräckligt ambitiöst för att få bort utsläppen från alla delar av ekonomin.
Den 27 april 2021 påminde Europaparlamentet om behovet av att rejält minska utsläppen från sjöfarten och att inbegripa den i systemet för handel med utsläppsrätter. Ledamöterna betonade också vikten av att utvärdera effekterna på konkurrenskraft, sysselsättning och den potentiella risken för koldioxidläckage.
Parlamentet vill se följande åtgärder för att hjälpa sjöfarten bli renare och mer effektiv i övergången till klimatneutralt Europa:
- fasa ut tung eldningsolja som bränsle, genom kompensation via skattelättnader för alternativa bränslen
- digitalisera, automatisera och minska koldioxidutsläppen från europeiska hamnar
- reglera tillgången till EU-hamnar för de mest nedsmutsande fartygen
- inför tekniska förbättringar såsom: optimering av fartygens hastighet, innovationer inom hydrodynamik och nya framdrivningssätt.
Som en del av 55%-paket föreslog kommissionen i juli 2021 en uppdatering av systemet för handel med utsläppsrätter. På parlamentets begäran inkluderar förslaget en utvidgning till att omfatta sjötransporter. Den 17 maj 2022 gav ledamöterna i miljöutskottet sitt stöd till förslaget. I juni skickade parlamentet tillbaka reformen av ETS till utskottet för att arbeta vidare med lagstiftningen. Förslaget väntas finnas med på dagordningen för plenarsammanträdet den 22-23 juni.
Källa: Europaparlamentet
