På onsdagen frågade parlamentsledamöterna – i den årliga debatten om tillståndet i Europeiska unionen – ut kommissionens ordförande Ursula von der Leyen om EU:s mest omedelbara utmaningar.
Kommissionsordförande Ursula von der Leyen inledde sitt andra tal om tillståndet i Europeiska unionen med att betona att under den största globala hälsokrisen på ett århundrade, den djupaste ekonomiska krisen på flera årtionden och planetens allvarligaste kris någonsin ”valde vi att jobba tillsammans. Som ett Europa. Och det kan vi känna oss stolta över”. Hon betonade att Europa är bland de ledande i världen när det gäller vaccinationsgrad, samtidigt som EU delar med sig av hälften av sin vaccinproduktion med resten av världen. Nu gäller det att påskynda de globala vaccinationsinsatserna, fortsätta arbetet i Europa och förbereda sig väl för framtida pandemier.
När det gäller framtiden konstaterade hon att det digitala området är avgörande och tillkännagav en ny rättsakt om europeiska halvledarchip för att koppla samman europeisk forskning i världsklass, Europas kapacitet att utforma och testa komponenter och säkerställa samordning av investeringar i halvledare på europeisk och nationell nivå. Angående klimatförändringarna klargjorde Ursula von der Leyen att ” eftersom de orsakas av människan kan vi göra något åt dem”. Hon framhöll att EU med den europeiska gröna given var den första större ekonomin att skapa omfattande lagstiftning på detta område. Kommissionsordföranden lovade också mer stöd till utvecklingsländer genom en fördubbling av anslagen för biologisk mångfald och ytterligare fyra miljarder euro för klimatfinansiering fram till 2027 för att stödja dessa länders gröna omställning.
När hon talade om utrikes- och säkerhetspolitik efterlyste hon en europeisk politik för cyberförsvar och en ny rättsakt om europeisk cyberresiliens. Hon tillkännagav också ett toppmöte om Europas försvar som ska hållas under det kommande franska ordförandeskapet i rådet.
Manfred WEBER (EPP, Tyskland) pekade på de sociala och ekonomiska konsekvenserna av covid-19-krisen och sa att Europa brådskande måste skapa nya arbetstillfällen, även inom hälsosektorn där EU är ledande med covid-19-vaccin. Han efterfrågade också ett nödprogram för handel mellan EU och USA för transport, rörlighet och den digitala sektorn samt en plan för att minska byråkratin. Det europeiska försvaret bör stärkas med en snabbinsatsstyrka och Europol bör omvandlas till ett europeiskt FBI, avslutade han.
Iratxe GARCÍA (S&D, Spanien) gjorde en positiv bedömning av EU:s kamp mot pandemin och dess konsekvenser: 70 procent av befolkningen är vaccinerad, den fria rörligheten är återigen återställd och medlen från återhämtningsinstrumentet NextGenerationEU har redan börjat delas ut”. Omställningen till en grön ekonomi är också på rätt spår, tillade hon, men ”vi har inte gjort tillräckligt för att garantera medborgarnas välbefinnande”. Iratxe García konstaterade att krisen har förvärrat ojämlikheterna och drabbat de mest utsatta hårdast.
Dacian CIOLOŞ (Renew Europe, Rumänien) beklagade sig över att kommissionen alltför ofta har bedrivit diplomati med rådet i stället för att bedriva politiskt beslutsfattande med Europaparlamentet. Han betonade att de europeiska värdena är grunden för Europeiska unionen och uppmanade kommissionen att börja tillämpa EU:s villkorlighetsordning för skydd av budgeten och rättsstatsprincipen – som trädde i kraft för nästan ett år sedan men aldrig tillämpats – för att sluta finansiera illiberala tendenser i många delar av Europa där rättsväsendets oberoende urholkas, journalister mördas och minoriteter diskrimineras.
Philippe LAMBERTS (De gröna/EFA, Belgien) krävde större klimatambitioner: ”Snabbare, högre, starkare: det är hög tid att tillämpa de olympiska målen på våra ansträngningar för att rädda planeten”. Han krävde också förändringar inom de finanspolitiska- och sociala systemen för att garantera ett värdigt liv för alla. När det gäller utrikespolitiken konstaterade Philippe Lamberts att det är bara genom delad suveränitet som EU kan bli en ”tungviktare” på världsscenen och klargjorde att ”Fästning Europa” aldrig kommer att bli en respekterad geopolitisk aktör. Han beklagade slutligen att EU-ländernas främsta oro gällande Afghanistan är huruvida någon afghansk flykting skulle sätta sin fot på europeiskt territorium.
EU:s medborgare behöver inga ståtliga tal, de vill bara ”bli lämnade i fred”, sa Jörg MEUTHEN (ID, Tyskland). Han kritiserade kommissionens planer på ”enorma utgifter” – för den europeiska gröna given, för återhämtningsfonden och för klimatplanerna fram till 2030, som medborgarna i slutändan måste betala för. Han varnade för den växande byråkratin, beklagade omställningen till grön energi och efterfrågade mer kärnkraft.
Raffaele FITTO (ECR, Italien) varnade för att återhämtningsinstrumentets medel på egen hand ”inte räcker till” och krävde en reform av stabilitetspakten. Han efterfrågade också en ändring av reglerna för statligt stöd och en mer autonom handelspolitik. ”Miljöomställningen kan inte hanteras utan att man tar hänsyn till vad som händer i världen och särskilt konsekvenserna för vårt produktionssystem”, la han till. När det gäller rättsstatsprincipen och Polen fördömde Raffaele Fitto ”ett politiskt diktat från en majoritet som inte respekterar de enskilda ländernas befogenheter”.
Enligt Martin SCHIRDEWAN (The Left-gruppen, Tyskland) har Ursula von der Leyen berömt sig själv men inte levererat några lösningar på dagens problem. Han krävde att patentskyddet för vacciner ska tas bort och beklagade att de tio rikaste miljardärerna i Europa har ökat sina förmögenheter ytterligare under pandemin samtidigt som vart femte barn i EU växer upp i eller riskerar att drabbas av fattigdom.
Källa: Europaparlamentet
