“Låt Posten gå i konkurs – köp sedan ut Svenska Posten!” skriver Sveriges tidigare finansminister Allan Larsson (S) i ett inlägg på Facebook. Han menar att svenska skattebetalare inte en gång till ska skeppa in pengar i den förlustbringande danska delen av Postnord utgör. Inlägget lades ut på Facebook sedan Dagens Nyheter publicerat uppgifter ur en hemligstämplad rapport som svenska och danska staten beställt från konsultfirman McKinsey & Company. Rapporten slutsats uppges vara att Postnord är på väg mot konkurs om inget görs.
Enligt McKinseys rapport behövs statssubventioner för att upprätthålla den rikstäckande brevutdelningen som tidigare genererat stora vinster men som blivit förlustbringande som en följd av att antalet brev minskat med 90 procent i Danmark sedan millenieskiftet och som är på väg att minska kraftigt även i Sverige.
Postnord bildades 2009 genom en sammanslagning av Svenska Posten AB och Post Danmark A/S. Dagens Nyheter radar upp en rad strukturproblem som uppges ligga bakom den nya postkoncernens kris.
- Trots att Svenska Posten AB stod för 70 procent av den nya koncernens värde fick Sverige bara 60 procent av ägandet och 50 procent av rösterna i Postnord. Sverige fick istället 1,4 miljarder SEK i engångssumma för att avstå makt.
- Kostnadsläget i Post Danmark visade sig vara oväntat högt. Kostnaden per utdelat brev var högre i Danmark trots att avstånden är betydligt mindre jämfört med Sverige.
- Fyra år efter att Postnord bildats infördes en dansk lag som krävde att alla invånare har en digital brevlåda vilket gjorde att myndigheterna slutade sända post till medborgarna.
- Mellan år 2000 och 2017 har brevvolymerna i Danmark minskat med 90 procent vilket drastiskt minskat intäkterna i Danmark. De svenska brevvolymerna har tidigare inte minskat lika kraftigt men uppges nu vika i allt snabbare takt.
- Konkurrensen inom det växande paketområdet har gjort att de stora vinsterna uteblivit och därför inte kunnat kompensera för nedgången inom brevutdelningen.
- Att säga upp dansk personal visade sig vara dyrare än väntat eftersom de danska brevbärarna hade rätt till tre års uppsägningslön.
- Enligt en första hård förhandling mellan ägarländerna som blev klar 2018 såg det ut som att Danmark fick ta det största ansvaret för de uppkomna förlusterna i Danmark (Sverige skulle ju få del av framtida vinster var ett danskt motargument). Den danska regeringen gick då in med 1,8 miljarder SEK medan den svenska regeringen bidrog med 400 miljoner för att rädda Postnords ekonomi. Men enligt uppgifter till Dagens Nyheter var den totala kostnaden betydligt högre, nära fem miljarder SEK. De resterande miljarderna togs från Postnords egen kassa och som huvudsakligen bestod av tidigare vinster från den svenska verksamheten. Hittills är det endast den danska verksamheten som gått med förlust.
När McKinsey i sin rapport pekar på att Postnord är på väg mot konkurs om inget görs innebär det att det är tid för nya tuffa förhandlingarna mellan ländernas regeringar. Den danska regeringen meddelade strax före julen 2019 att de endast var beredda att teckna ett tillfälligt postavtal fram till sommaren 2020 och som ger danska delen av Postnord ett stöd värt 100 miljoner DKK. Tills dess ska den danska regeringen ta fram analyser som tar upp frågor som om Danmark ska privatisera sin ägarandel i Postnord eller splittra Postnord i en dansk och en svensk del.
I det perspektivet går Sveriges tidigare finansminister Allan Larsson ut med sitt inlägg på Facebook där han skriver: “Det finns ingen anledning för svenska staten och svenska skattebetalare att fortsätta finansiera underskotten i den danska verksamheten. Att försätta Postnord i konkurs är den korta versionen av mitt förslag och det skulle bli följden om inte heller danskarna går in och finansierar en fortsatt verksamhet“. Sedan presenterar Allan Larsson tre förslag till en lösning på krisen i Postnord:
- Svenska regeringen klargör för den danska regeringen att Sverige inte är berett att gå in med mer kapital för att rädda PostNord. Ska PostNord undgå konkurs måste Danmark tillskjuta nödvändigt kapital.
- Om Danmark säger nej och om man vill undvika att försätta PostNord i konkurs kan man behålla bolaget men lämna över driften till ett AB Svenska Posten och ett AB Danska Posten. PostNord kan då behålla fordon och annan infrastruktur och hyra ut till svenska respektive danska posten.
- Det kan finnas en tredje möjlighet genom att göra en strukturaffär kring AB Svenska Posten omfattande några av de andra stora post-tjänstföretagen. Det finns mycket att göra kring framtidens e-postleveranser.
(News Øresund)
