En ny WWF-granskning av 25 viktiga omröstningar i EU-parlamentet visar att de 20 svenska EU-parlamentarikerna röstat med miljön för ögonen i en majoritet av frågorna – särskilt när det gäller hav och fiske samt klimat och energi. Men det är sämre ställt när det gäller naturskydd, jordbruk och biologisk mångfald.
De svenska EU-parlamentarikerna röstade i linje med WWFs krav i 60 procent av fallen (301 röster) –medan de röstade emot i 25 procent av fallen (127 röster). Det visar en ny granskning som lanseras idag av Världsnaturfonden WWF.
–I många omröstningar ser vi ett positivt resultat från de svenska ledamöterna i EU-parlamentet. Det finns ofta ett samförstånd över partigränserna, inte minst när det gäller fiskefrågorna. Men det är sämre ställt när det gäller att skydda och värna om biologisk mångfald. För att lyckas hejda utarmningen av djur, natur och arter måste frågor kring klimat, miljö och biologisk mångfald gå hand i hand, säger Håkan Wirtén, generalsekreterare på WWF.
Hur ofta parlamentarikerna röstat utifrån WWFs hållning varierar. Färre röstar ”grönt” när det gäller naturskydd och biologisk mångfald –44 procent av rösterna gick i linje med WWFs hållning. När det gäller jordbruksfrågor, röstade 48 procent i enlighet med WWFs krav. Samtidigt röstar de svenska EU-parlamentarikerna ofta progressivt för miljön i jämförelse med sina kollegor i partigrupperna i Europaparlamentet. Många gör också viktigt arbete med att hitta kompromisser.
Nyligen kom frågan om nytt stöd till fiskeflottan upp till omröstning – med förslag om att EUs havs- och fiskerifond ska subventionera nya fiskefartyg, som ökar flottans kapacitet. En stor majoritet av de svenska EU-parlamentarikerna röstade mot detta av miljöskäl, vilket var i linje med WWFs hållning.
– Tyvärr räckte inte det svenska engagemanget den här gången. Frågan om miljöskadliga fiskesubventioner fick ändå stöd från en majoritet i Europaparlamentet. Nu återstår förhandlingar med medlemsländerna i ministerrådet innan vi vet var beslutet landar, säger Madeleine van der Veer, samhällspolitiskt ansvarig på WWF.
På klimatområdet har de svenska EU-parlamentarikerna varit relativt ense i flera omröstningar. Samtliga närvarande utom två röstade för en skärpning av målet att minska EUs växthusgasutsläpp från 40 till 55 procent till år 2030. De sa också ja till en ny klimatplan kopplad till Parisavtalet – ett viktigt steg då världens länder senast 2020 ska lämna in uppdaterade planer till FN.
– EU har länge varit en ledande aktör i det internationella klimatarbetet och är en av få större utsläppare som kan visa ledarskap de närmaste åren. EU måste lämna in en mer ambitiös klimatplan för att trovärdigt kunna uppmana andra länder att göra samma sak. Dagens klimatplaner beräknas leda till en uppvärmning på över 3°C – medan Parisavtalets mål är att begränsa den till 1,5°C, säger Ola Hansén, senior klimatexpert på WWF.
När det gäller omröstningar om naturskydd, jordbruk och biologisk mångfald röstade ganska få svenska parlamentariker utifrån WWFs krav. Bara 6 av 20 ledamöter sa ja till att inrätta en fond för skydd och restaurering av europeiska skyddade områden.
– EU gör i nuläget inte tillräckligt för att skydda arter och deras livsmiljöer samt halvera förlusten av natur och biologisk mångfald till 2020. En utvärdering av EUs miljölagar har tydligt visat att bristande resurser är ett av huvudproblemen, säger Håkan Wirtén.
Uppemot 80 procent av ländernas miljölagstiftning avgörs av EU. Det är viktigt att de 28 medlemsländerna fortsätter att ligga i framkanten för en tuffare miljö- och klimatpolitik.
– Inom ett decennium måste vi halvera de globala klimatutsläppen, men också vända trenden och stoppa förlusten av biologisk mångfald. Vad som händer blir avgörande för vår planets framtid. Europa och EU kommer att vara nyckelspelare i arbetet för att nå globala miljömål och där spelar parlamentet en mycket viktig roll, avslutar Håkan Wirtén.
FAKTA:
Granskningen har tittat på hur 20 svenska EU-parlamentarikerna röstat i 25 viktiga frågor för klimatet och miljön under mandatperioden 2014-2019. WWF har ofta redan i förväg varit i kontakt med parlamentarikerna för att ge rekommendationer och expertråd.
Partiernas agerande sammanfattas i ett diagram. Det motsvarar andelen röster för/emot förslagen i varje enskilt parti. Antalet ledamöter varierar mellan partierna liksom antalet röster från varje parti. WWF har inte vägt omröstningarna mot varandra, vilket innebär att de har samma tyngd.
I utskotten kan parlamentarikerna driva på för högre ambitioner än när de till slut landar i kompromisser med andra partier. Det är alltså inte bara hur parlamentarikerna röstat som avgör deras insats – men omröstningarna ger en fingervisning hur de ställer sig när det kommer till kritan.
Diagrammet sammanfattar hur paratierna röstat. WWF är en oberoende och partipolitisk obunden organisation som jobbar för att alla partier ska driva frågor kring klimat, miljö, naturskydd och hållbarhet. Allmänheten och de svenska EU-väljarna får själv ta ställning och avgöra om vissa frågor är viktigare än andra.
Marina frågor (80 röster totalt)
58 (72,5%) röstade i enlighet med WWFs rekommendationer
4 (5%) avstod och 10 (12,5%) röstade emot
8 (10%) var inte närvarande.
Jordbruksfrågor (120 röster totalt)
58 röstade (48%) i enlighet med WWFs rekommendationer,
3 (3%) avstod och 43 (36%) röstade emot
16 (13%) inte närvarande.
Biologisk mångfald / Naturskydd (80 röster totalt)
35 röstade (44%) i enlighet med WWFs rekommendationer,
5 (6%) avstod och 30 röstade (37,5%) emot
10 (12,5%) inte närvarande.
Klimat och energi (180 röster totalt)
125 röstade (69%) i enlighet med WWFs rekommendationer,
4 (2%) avstod och 40 röstade (22%) emot
11 (6%) inte närvarande.
Läs hela granskningen här.
