Låg ålder, antalet timmar på internet/sociala medier, upplevelse av ensamhet och tankar på att söka behandling för psykisk ohälsa. Alla är de förknippade med problemspelande över internet. Det visar en studie som forskare vid Lunds universitet nyligen publicerat och som inkluderar alla typer av skärmspel.
– Studien visar att en del av dem som spelar upplever ensamhet och psykologisk nöd i större utsträckning än andra. Den visar också att manligt kön är en riskfaktor för såväl problematiskt spelande som spelberoende, säger forskaren och överläkaren Emma Claesdotter-Knutsson, som är specialist i barn- och ungdomspsykiatri.
Studien, som inkluderar alla typer av skärmspel; exempelvis dataspel, mobilspel eller konsolspel, har undersökt förekomsten av tre grupper: engagerade spelare, problemspelare samt spelare som blivit beroende. Forskarnas mål var dessutom att beskriva de tre grupperna baserat på kön, ålder, social tillfredställelse, psykiskt välbefinnande och antalet chattimmar på internet/sociala medier. I studien deltog totalt 2 075 personer från 16 år och uppåt, kvinnorna var marginellt något fler än männen.
Internet Gaming Disorder
– Av deltagarna i studien uppfyllde 4,5 procent kriterierna för engagerat spelande, 5,3 procent visade sig vara problemspelare och 1,2 procent var spelberoende, d.v.s. uppfyllde kriterierna för IGD (Internet Gaming Disorder), en diagnos som dock kräver mer forskning för att bli accepterad. Männen hade ett större problem med sitt spelande. Vi såg också att antalet timmar på internet visade ett större samband med problematiskt och beroendeframkallande spel, säger Frida André, doktorand och AT-läkare, som är förstaförfattare till studien.
Frågeformuläret som deltagarna fick besvara via internet bestod av frågor som: Hur många timmar per dag spenderar du på kommunikation via sociala medier, online chatting, Skype, WhatsApp eller liknande (mindre än 1, 1-2, 2-3, 3-4 eller mer än 4 timmar)?
När blir spelandet ett problem?
Frågan är när spelandet blir ett problem och är skadligt för individen?
– Det finns ingen gräns för hur många timmar som är skadligt spelande, men man ser på spelberoende som annat beroende och klassar det på samma sätt.
Att låg ålder, antalet timmar på internet/sociala medier, upplevelse av ensamhet och tankar på att söka behandling för psykisk ohälsa, alla är förknippade med problemspelande över internet, överraskar inte forskarna.
– Det är väntade resultat och i enlighet med tidigare studier. Att manligt kön är en riskfaktor för såväl problematiskt spelande som spelberoende, bekräftar också tidigare studier. Det verkar som kvinnorna kan hantera sitt spelande på ett mer kontrollerat sätt. I framtiden skulle jag vilja studera användandet eller överanvändandet av sociala medier. Där visar tidigare forskning att förhållandet ser omvänt ut. Där toppar kvinnorna, säger Emma Claesdotter-Knutsson.
Studien Gaming addiction, problematic gaming and engaged gaming – Prevalence and associated characteristics är publicerad online I den vetenskapliga tidskriften ScienceDirect.
Studien har finansierats med stöd av: Region Skåne, Fanny Ekdahls stiftelse för pediatrisk forskning samt Svenska Spels Forskningsråd.
Källa: Lunds universitet
