”Gammal är äldst” är ett gammalt ordspråk som passar in på Björn Jonson, professor emeritus i klinisk fysiologi som inom kort fyller 80 år. Han jobbar dygnet runt för att utveckla en respirator särskilt anpassad för behandling av dem som drabbats svårt av covid-19.
Ordspråket ”gammal är äldst” betyder ungefär ”en äldre person som har den största erfarenheten och därmed är mest att lita på och hans ord väger tungt ”. Björn Jonson har varit verksam som forskare inom lungfysiologi sedan början på 60-talet. Ganska snart i början av sin forskargärning konstaterade han att dåtidens utrustning för andningshjälp var bristfällig. Tillsammans med kollegan Sven Ingelstedt utvecklade han den nya tidens respirator – Servoventilatorn – något som kom att få stor betydelse för intensivvård runt om i världen.
Och nu ska han göra det igen! – utveckla en respirator specifikt anpassad för behandling av patienter som intensivvårdas för covid-19 och som behöver andningshjälp för att överleva. Det handlar om ventilation och att syresätta blodet, pressa in luft i lungorna och släppa ut luft. Det är en balansgång för att inte skada lungorna, vilket kan ske om trycksvängningarna är för stora. Det handlar också om att sätta in hjälpen i rätt tid.
– Efter uppmaningar och förfrågningar om hjälp från kollegor i svårt drabbade länder, vaknade jag natten för tre dagar sedan och tänkte att jag måste försöka göra något. Situationen runt om i världen är obeskrivligt hemsk, med tusen och åter tusen människor som dör för att det inte finns tillräckligt med utrustning. Behovet av utrustning som kan ge andningshjälp är enormt, säger Björn Jonson.
Ska vara enkel att sköta
Den natten beslutade sig alltså Björn Jonson för att anta utmaningen med att försöka utveckla en ny respirator. Knappt ett dygn senare satt han i möte med en representant för ett svensk-internationellt företag och diskuterade vad som krävs. Det handlar om apparatur i stora mängder och som kan hanteras av många.
– Respiratorer är komplex och dyrbar apparatur som kräver specialistkunskaper. Den nya respiratorn måste ha vissa egenskaper som gör den lättare att hantera. Den ska vara extremt enkel att sköta och enbart ha vissa vitala funktioner som också de måste fungera extremt bra. Det får absolut inte finnas någon kompromiss när det gäller behandlingsprincipen. Dessutom ska den kosta mycket mindre än vad sådan apparatur normalt kostar.
Därför måste vi snabbt få fram tillräckligt med apparatur och lära ut när i sjukdomsprocessen den ska sättas in
Med detta som grund pågår nu Björn Jonsons utvecklingsarbete för fullt. Det handlar om att ta fram kravspecifikationer för respiratorn, hitta rätta komponenter som måste gå att tillverka snabbt och i stor skala, samt en noggrann analys av alla andra faktorer (ekonomiska, tekniska, juridiska mm) som krävs för att gå från tanke till handling. Och det måste gå snabbt.
– Jag får dagliga rapporter från kollegor i hela världen om vilka fruktansvärda dilemma de har att hantera. Patienter med hög och svårkontrollerbar feber, andningsproblem och vars lungor utsatts för extrema trycksvängningar när de kämpar för livet. Det saknas resurser i de hårt drabbade länderna och man tvingas vänta in i det längsta med att sätta in respirator. Då är det ofta för sent. Därför måste vi snabbt få fram tillräckligt med apparatur och lära ut när i sjukdomsprocessen den ska sättas in.
Situationen i Sverige är i dagsläget inte fullt så akut som i många andra länder, men det kan vända snabbt och även här råder brist på olika resurser, inte minst sjukvårdsmaterial. Inom sjukvården runt om i landet förbereder man sig så gott det går. Läget förändras från dag till dag.
När det gäller utveckling av den nya respiratorn är Björn Jonson förhoppningsfull. Det som bekymrar honom rör tillståndsfrågan.
– Läkemedel och medicinteknisk utrustning måste naturligtvis genomgå ett antal kliniska tester, prövningar med mera innan de godkänns av europeiska läkemedelsmyndigheten. Men det tar tid, tid som vi inte har. I det sammanhanget kommer det behövas extra stöd och insatser för att vi ska ro projektet i land.
Inventering av respiratorer på Medicinska fakulteten
Behovet av sjukvårdsmaterial är stort till följd av den snabba utvecklingen av antalet insjuknade i coronavirussjukdomen covid-19. Många medarbetare och studenter vid Lunds universitet vill hjälpa till och tar fina initiativ för att på olika sätt stötta sjukvården. Ett av dessa fina initiativ har tagits av David Nordlund, forskare vid Hjärt-MR-gruppen på Klinisk fysiologi vid Lunds universitet.
– Det känns väldigt viktigt nu att vi alla tar ansvar och bidrar så gott vi kan. Inom forskningen har vi tillgång till ett antal respiratorer och de vi gjort är dels att inventera hur många respiratorer vi har, dels arbetar vi för att få dem i skick så att de kan användas i sjukvården. Sen har vi rapporterat in detta till Intensivvårdsavdelningen på SUS så det vet vilka extra resurser som vi kan bistå med, säger David Nordlund.
Hjärt-MR-gruppen vid Lunds universitet har nu fem respiratorer/ventilatorer som finns tillgängliga som back up för Skånes universitetssjukhus (SUS), men även andra enheter inom Medicinska fakulteten har gjort inventeringar som rapporterats in till sjukvården.
Källa: Lunds universitet
