En önation med ständig värme året om kyler ned byggnader på ett energieffektivt sätt. Luftkonditionering kan spara mer energi samtidigt som det kan bli mer lättillgängligt för fler.
Singapore är en stadsstat som ligger nära ekvatorn, där temperaturer lätt överstiger 32 grader Celsius. Trots det ligger temperaturen inuti flera byggnader nära rumstemperatur, dvs omkring 25 grader Celsius. Byggnaderna kyls ned av en av världens mest omfattande underjordiska nedkylningssystem. Det är ett jättelikt system som fungerar som luftkonditionering och som miljövänligt försöker hålla ned temperaturen inomhus, vilket är avgörande för att förhindra en del av den globala uppvärmningen.
“Allt eftersom världen blir varmare används nedkylning som luftkonditionering oftare, som i sin tur behöver energi och släpper ut växthusgaser, vilket förvärrar den globala uppvärmningen. Det här är en återkoppling vi nödvändigt måste stoppa”, hävdar Vinod Thomas, tillfällig professor vid Lee Kuan Yew School of Public Policy i Singapore. Under de två senaste årtiondena har användningen av luftkonditionering ökat. I Kina har efterfrågan på luftkonditionering och annan nedkylning ökat med 13% årligen. Under väldigt varma sommardagar går upp till 50% av all energianvändning i Kina till luftkonditionering. Även andra utvecklingsländer följer denna utveckling. Inkomsterna blir högre i Asien, Afrika och Sydamerika och en av de första statussymbolerna för att markera en medelklasslivsstil är just luftkonditionering. Uppskattningsvis kommer tio miljoner nya luftkonditioneringsapparater säljas globalt varje sekund från och med nu till 2050. Då hade omkring två tredjedelar av världens hushåll kunnat ha luftkonditionering, med Kina, Indien och Indonesien ansvariga för hälften av det totala antalet, enligt IEA (International Energy Agency).
Detta innebär en stor påfrestning på energitillgången – mer än en tredjedel av världens elektricitet kan användas till att kyla ned byggnader och fordon – med en motsvarighet till koldioxidutsläppen själva. Det mesta av den extra produktionskapaciteten förlitar sig på fossila bränslen. Ökningen av den globala nedkylningen har drivit forskning och utveckling på sätt som gör system mer effektiva genom värmepumpar, solceller, förångningskylare och annan liknande teknik. En av de mest effektiva sätten är att bygga ett system som använder sig av ett stort, centralt kraftverk som kan kyla ned flera stadsområden. Den största i världen ligger i Singapore, enligt dess operatör, där regeringen har integrerat systemet och andra tekniker för användning inom sådant som elektricitet, vatten och avlopp och återvinning i stora tunnlar under marken under dess aktiva område (platsen som ska kylas ned). Dess nätverk av rör kyler ned banker, bostäder, utställningar, köpcentrum och hotell.
Singapore har värmts upp dubbelt så fort som det globala genomsnittet de senaste sex årtiondena, med en temperatur som har ökat med 0,25 grader Celsius per årtionde, till viss del för att skövlingen av skogen har ökat i takt med stadens expansion. Stadsstaten har just haft sitt varmaste årtionde och om koldioxidutsläppen fortsätter med samma hastighet som idag kan temperaturen nå upp till 35-37 grader Celsius dagligen år 2100. Singapore District Cooling uppgav att genom att centralisera nedkylningskraftverken kan nätverket spara 40% av elektriciteten som går år nedkylning jämfört med traditionell luftkonditionering. Eftersom Singapore använder sig av naturgas som huvudsaklig energikälla, så kan man räkna ut att detta ungefärligen sparar utsläpp motsvarande 10 000 bilar.
Runt två dussin byggnader inom distriktet kan kylas ned tack vare fem km rör fem våningar under människor som shoppar, övernattar, springer ärenden och lever vanliga liv. I mitten finns två kraftverk som kyler ned vattnet till 4,5 grader Celsius. För att säkerställa att temperaturen är konstant alstras bubblor för att röra omkring vattnet, vilket sedan levereras till byggnaderna genom isolerande rör under marken för att kyla luften i varje byggnad. Vattnet, vars temperatur stiger till 13 grader Celsius, pumpas tillbaka in till kylaren (nedkylningskraftverket) för att upprepa cykeln. Värmen från processen släpps till utomhusluften genom ett stort nedkylningstorn över marken.
Trots att Singapore har omfamnat användningen av solceller på tak och andra gröna energialternativ, har stadsstaten inte tillräckligt med markyta för vindkraftverk och har få resurser för vattenkraftverk. Detta har lett till innovativa lösningar för att spara energi och effektivisera energianvändningen. Singapore har planer på att installera ett nytt nedkylningsverk för en ny stad västerut på ön, vilket även kommer att inkludera trädgårdar på hustaken och “trädkorridorer”, tillsammans med en stadsplanering för att reducera solinstrålningen på byggnaderna.
Bianca M. – Info Express
Källa:
“Solving the Global Cooling Problem”, Bloomberg, hämtat 2021.03.28
