För att minska segregationen krävs samlad kunskap om dess orsaker och processer. Därför ger regeringen nu Vetenskapsrådet i uppdrag att kartlägga forskningen om segregationens mekanismer.
Regeringen har beslutat att ge Vetenskapsrådet i uppdrag att kartlägga såväl svensk som internationell forskning om segregationens mekanismer – alltså de mekanismer som orsakar, bidrar till och befäster segregation. Särskilt fokus i kartläggningen ska läggas på socioekonomisk segregation.
– Genom en ordentlig kartläggning av forskningen på området får vi ett gediget kunskapsunderlag. Det gör att vi kan välja de mest effektiva insatserna för att motverka långtidsarbetslöshet och bekämpa brottslighet, men också lyfta skolorna och elevernas resultat samt stärka samhällsservicen, säger Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning.
– Regeringens arbete för att minska segregationen ska vara kunskapsbaserat och förankrat i forskning. Den här kartläggningen blir ett viktigt bidrag till en fördjupad kunskap om de bakomliggande orsaker och processer som leder till segregation, säger Ibrahim Baylan, samordnings- och energiminister.
Mot bakgrund av tecken på en utveckling mot ökad segregation och växande klyftor i Sverige har regeringen antagit ett långsiktigt reformprogram för minskad segregation 2017–2025. Programmet fokuserar på insatser för att förbättra situationen i socioekonomiskt utsatta områden och motverka strukturella orsaker till segregation. Dessutom inrättas den 1 januari 2018 Delegationen mot segregation. En viktig utgångspunkt i regeringens och delegationens arbete är att det ska vara kunskapsbaserat. Resultatet från Vetenskapsrådets uppdrag kommer att utgöra underlag i delegationens och regeringens fortsatta arbete för att minska och motverka segregation. Vetenskapsrådets kartläggning ska redovisas senast den 1 juni 2018.
