Solstormar kan bli betydligt kraftigare än vad man hittills bedömt. En ny studie av bland annat forskare från Lunds universitet har hittat bevis för det tredje nu kända fallet av enorma solstormar i historisk tid. Vårt samhälle är sannolikt inte är tillräckligt förberett för sådana händelser, menar forskarna.
Vår planet befinner sig i ett ständigt bombardemang av kosmiska partiklar. Men ibland blir partikelflödet extra kraftigt när en solstorm sveper förbi. Solstormar består av högenergipartiklar som kastas ut från solen i samband med explosioner på stjärnans yta.
De senaste 70 åren har forskare studerat dessa solstormar genom direkta observationer, vilket lett till förståelsen för hur solstormar kan utgöra en risk för elförsörjningen, för olika kommunikationssystem, satelliteter och flygtrafiken. Två exempel på allvarliga solstormar i modern tid är händelserna i Quebec 1989 och i Malmö 2003 då omfattande strömavbrott uppstod.
Men nu pekar allt mer forskning på att solstormar kan bli ännu kraftigare än vad som hittills uppmätts via direkta observationer. I en färsk, internationell studie ledd från Lunds universitet har forskarna tagit hjälp av borrkärnor av is för att hitta ledtrådar till tidigare solstormar. Borrkärnorna kommer från Grönland och innehåller is som bildats de senaste 2 600 åren. Studien lägger fram bevis för en mycket kraftig solstorm som inträffade år 660 f Kr.
– Om den solstormen hade kommit idag kunde den ha fått förödande effekter i vårt högteknologiska samhälle, säger Raimund Muscheler som är geologiprofessor vid Lunds universitet.
Den aktuella studien innebär det tredje kända fallet av enorma solstormar som upptäckts bakåt i tiden via indirekta observationer i naturens egna arkiv. Raimund Muscheler har även medverkat i det forskningsarbete som tidigare har satt fingret på två andra enorma solstormar i historisk tid. Dessa stormar inträffade år 775 respektive år 994 e Kr. Till sin hjälp för att upptäcka dessa två solstormar använde man både borrkärnor av is och årsringar från gamla träd.
Raimund Muscheler konstaterar att även om den här typen av enorma solstormar är ovanliga så visar den nya studien att de är en naturligt återkommande effekt av solens aktivitet.
– Därför måste vi öka skyddet mot solstormar i samhället, säger han.
Solutbrott. Foto: NASA/SDO.
Dagens riskbedömning bygger på de direkta observationer som gjorts de senaste 70 åren, men i ljuset av de tre enorma solstormar som nu upptäckts bakåt i tiden anser Raimund Muscheler att det finns behov av en omprövning. Det behövs en större medvetenhet om allvaret med solstormar och hur sårbart vårt samhälle är, menar han.
– Vår forskning pekar på att riskerna underskattas idag. Beredskapen behöver höjas, säger Raimund Muscheler.
Muscheler har nyligen fått ett forskningsanslag beviljat från Vetenskapsrådet till ett fyraårigt projekt för att fördjupa kunskapen om hur vanlig förekomsten av enorma solstormar kan vara.
Den aktuella studien publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS).
