I flera europeiska länder har så kallade frivilliga överenskommelser i livsmedelsindustrin lett till kraftigt minskat matsvinn i livsmedelskedjan. Nu startar IVL ett initiativ med ett stort antal myndigheter och livsmedelsföretag för att ta fram en svensk frivillig överenskommelse.
– Mycket av matavfallet uppstår i glappet mellan de olika leden i livsmedelskedjan. Genom frivilliga överenskommelser kan vi samla aktörer från hela kedjan, från produktion till handel, och minska matsvinnet från alla håll, säger Åsa Stenmarck, projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet.
IVL leder det ettåriga projektet, tillsammans med SCB och brittiska Waste and Resources Action Programme, WRAP. Medverkar gör också Livsmedelsverket, Naturvårdsverket, WWF, näringsdepartementet, Jordbruksverket, Orkla Foods Sverige, Arla Foods, Avfall Sverige, Martin och Servera, Sodexo, Atria, Visita, Livsmedelsföretagen, Sveriges bryggerier, Svensk Dagligvaruhandel, Compass group och LRF.
Projektet ska ta fram ett förslag till hur en svensk frivillig överenskommelse bör läggas upp. Målet är att arbetet sedan ska fortsätta med en etablering av en frivillig överenskommelse under 2020.
– Erfarenheten från länder som har infört frivilliga överenskommelser har varit väldigt positiva. I Storbritannien har till exempel matavfallet minskat med tjugo procent sedan 2012. Det finns ett stort intresse både från bransch och myndigheter för det här sättet att arbeta, säger Åsa Stenmarck.
Enligt en studie från World Resources Institute sparar företag som investerar för minskat matsvinn cirka 14 gånger investeringen. Besparingarna i samhället är mer än 250 gånger högre än investeringen, framförallt genom minskade utgifter i hushållen.
Det totala svenska matavfallet uppgick 2016 till 1,3 miljoner ton. Hushållen svarar för lejonparten: 938 000 ton, vilket är 97 kilo per person och år. Produktionen av den mat som slängs varje år motsvarar utsläpp på omkring två miljoner ton koldioxid, eller tre procent av de totala utsläppen av växthusgaser i Sverige.
