EU-kommissionen inleder ett rådslag om rättsstatsprincipen i EU och om möjliga infallsvinklar för kommande insatser.
Det meddelande som läggs fram i dag innehåller en genomgång av de verktyg som finns för att övervaka, bedöma och skydda rättsstatsprincipen i EU. Det innehåller vidare en tillbakablick över de senaste årens erfarenheter, så att vi kan starta en bredare EU-debatt om hur rättsstatligheten kan stärkas ytterligare. Det framgår särskilt av tidigare erfarenheter att det behövs bättre stöd för rättsstatligheten, tidiga förebyggande insatser mot hot eller brott mot rättsstatsprincipen och en verksam reaktion när problem uppstår i EU.
– Att EU lyckas upprätthålla rättsstatsprincipen är viktigare nu än någonsin. Först och främst för att det är en fråga om grundläggande värden, det handlar om ”vilka vi är”. För det andra för att EU:s funktion som helhet är beroende av rättsstatlighet i alla medlemsländerna. Nu måste vi fundera allvarligt tillsammans med alla institutionerna, medlemsländerna, olika myndigheter och berörda parter på hur vi kan försvara och stärka rättsstatligheten i EU, säger förste vice ordförande Frans Timmermans.
Under de senaste åren har rättssäkerheten i EU hamnat under ökat tryck. Gemensamma och konkreta problem har tagits upp i debatter i EU, på internationell nivå och av civilsamhället. Det står klart att mer måste göras för att säkerställa att rättsstatligheten försvaras, stärks och upprätthålls i hela EU. Med utgångspunkt i de pågående diskussionerna och i tidigare erfarenheter är dagens meddelande ett försök att starta den processen genom att föreslå möjliga infallsvinklar för kommande insatser.
Möjliga infallsvinklar inför framtiden
Det är ett gemensamt ansvar för EU-institutionerna och alla medlemsländerna att försvara, stärka och upprätthålla rättsstatligheten i EU. EU-kommissionen har redan använt en lång rad verktyg för att noggrant övervaka, bedöma och reagera på farhågor gällande rättsstatsprincipen i medlemsländerna, däribland ramen för rättsstatsprincipen, förfarandet i artikel 7.1 i EU-fördraget, överträdelseförfaranden, liksom även den europeiska planeringsterminen, resultattavlan för rättskipningen i EU eller samarbets- och kontrollmekanismen. Mot bakgrund av de erfarenheter man samlat in hittills genom alla instrumenten föreslår EU-kommissionen i dag följande tre pelare som kan bidra till att genomföra rättsstatsprincipen verksamt i EU:
· Bättre stöd: Det finns inte alltid tillräckligt mycket kunskap om rättsstatens principer och praxis på nationell nivå. För att avhjälpa brister bör större ansträngningar inriktas på att främja kunskap om rättsstatens principer och praxis på nationell nivå. Detta kan t.ex. uppnås med information till allmänheten, gemensamma EU-strategier som hjälper till att främja en starkare rättsstatskultur inom alla institutioner och yrken, kontinuerlig samverkan med Europarådet samt engagemang från civilsamhället på regional och lokal nivå.
· Tidiga förebyggande insatser: Huvudansvaret för rättsstatlighet på nationell nivå ligger hos medlemsländerna, men EU kan hjälpa till att bygga upp resiliensen hos viktiga system och institutioner. Fortlöpande samarbete och dialog kan bidra till en djupare förståelse för i vilket läge rättsstaten befinner sig och hur situationen utvecklas i medlemsländerna och till en lösning på eventuella problem i ett tidigt skede.
· Lägesanpassad reaktion: Rättsstaten konfronteras med många olika utmaningar som kräver många olika typer av reaktioner. EU-kommissionen kommer att fortsätta att se till att EU-lagstiftningen tillämpas korrekt med hjälp av överträdelseförfaranden. Andra angreppssätt kan vara lämpliga på särskilda politikområden, t.ex. kommissionens förslag om skydd av EU:s ekonomiska intressen. Dessutom kan viss finjustering av ramen för rättsstatsprincipen övervägas, däribland tidig information till och stöd från Europaparlamentet och ministerrådet, liksom även tydliga tidsramar för dialogerna.
Nästa steg
EU-kommissionen uppmanar nu Europaparlamentet, Europeiska rådet och ministerrådet samt medlemsländerna och berörda parter, inklusive rättsliga nätverk och civilsamhället, att fundera över de frågor som läggs fram i dagens meddelande och bidra med konkreta idéer om hur man kan förbättra verktygen till stöd för rättsstatsprincipen i framtiden.
På grundval av rådslaget och den pågående debatten kommer EU-kommissionen att återkomma till frågan med sina egna slutsatser och förslag i juni 2019.
Bakgrund
Rättsstaten är ett av de gemensamma värden som EU bygger på och som alla medlemsländer ställer sig bakom. Den finns inskriven som ett sådant värde i artikel 2 i fördraget om Europeiska unionen. Den är också viktig för hur EU fungerar som helhet, t.ex. när det gäller den inre marknaden, samarbete på området rättsliga och inrikes frågor och trygg förvissning om att nationella domare som också är ”EU-domare” kan fylla sin funktion att säkerställa tillämpningen av EU-rätten och samverka riktigt med EU-domstolen inom ramen för förfaranden för förhandsavgöranden. Tillsammans med de andra institutionerna och medlemsländerna har EU-kommissionen ett ansvar enligt fördragen att se till att rättsstatsprincipen upprätthålls som ett grundläggande värde för vår union och att EU:s lagstiftning, värden och principer efterlevs.
EU-kommissionen har en lång rad verktyg för att noggrant övervaka, bedöma och reagera på hot mot rättsstatsprincipen i medlemsländerna, däribland överträdelseförfaranden, den europeiska planeringsterminen, resultattavlan för rättskipningen i EU eller samarbets- och kontrollmekanismen. Den 11 mars 2014 antog EU-kommissionen en ny ram för att behandla systemhot mot rättsstatsprincipen i EU:s medlemsländer. Genom ramen inrättas ett verktyg som gör det möjligt för EU-kommissionen att inleda en stegvis stramare dialog med det berörda medlemslandet för att förhindra en upptrappning av systemhoten mot rättsstaten. Det mest omtalade, men sparsamt använda, verktyget för att försvara rättsstaten är förfarandet i artikel 7 i EU-fördraget, som gör det möjligt för EU att ingripa vid ett allvarligt brott mot rättsstatsprincipen i en medlemsstat. Förfarandet i artikel 7 i EU-fördraget har hittills inletts i två fall: i december 2017 av EU-kommissionen mot Polen och i september 2018 av Europaparlamentet mot Ungern.
