EU-kommissionen lägger i dag fram resultaten från 2019 års index för digital ekonomi och digitalt samhälle (Desi), som kartlägger det allmänna digitala läget i Europa och följer hur EU-ländernas digitala konkurrenskraft utvecklas.
EU-länderna har satt upp ambitiösa mål i linje med EU:s strategi för en digital inre marknad, och detta har i kombination med anpassade investeringar lett till förbättringar på relativt kort tid. Det är en av de viktigaste slutsatserna av årets index för digital ekonomi och digitalt samhälle. De största EU-ekonomierna tillhör dock inte det digitala ledarskiktet och det visar att den digitala omvandlingen måste påskyndas för att EU ska kunna behålla sin globala konkurrenskraft.
– När vi i slutet av 2014 började utarbeta planen för en digital inre marknad ville vi ta fram en långsiktig strategi för att stimulera Europas digitala miljö, minimera den rättsliga osäkerheten och skapa rättvisa villkor för alla, säger EU-kommissionens vice ordförande Andrus Ansip, som ansvarar för den digitala inre marknaden. Vi har i EU enats om 28 av 30 lagstiftningsförslag, skapat 35 nya digitala rättigheter och friheter, och ett framgångsrikt genomförande av en digital inre marknad kan förbättra ländernas resultat ännu mer. De nya bestämmelserna måste snarast genomföras för att öka konnektiviteten, främja dataekonomin och säkra digitala offentliga tjänster och för att hjälpa EU-länderna att förse medborgarna med den digital kompetens som den moderna arbetsmarknaden behöver.
– Årets index för den digitala ekonomin och det digitala samhället visar att den digitala omvandlingen måste påskyndas för att EU ska kunna behålla sin globala konkurrenskraft, säger EU-kommissionär Mariya Gabriel, som ansvarar för den digitala ekonomin och det digitala samhället. För att klara det måste vi fortsätta att samarbeta för att skapa en digital ekonomi för alla och se till att alla EU-medborgare enkelt kan få tillgång till digital kompetens samt skapa välstånd och ett mer digitalt Europa.
De senaste fem årens Desi-studier visar att riktade investeringar och robusta digitala strategier kan ha stor betydelse för de enskilda ländernas resultat. Några sådana exempel är Spanien, med utbyggnaden av ultrasnabbt bredband, Cypern, med bredbandskonnektivitet, Irland, med digitaliseringen av företag samt Lettland och Litauen när det gäller digitala offentliga tjänster.
Konnektiviteten har förbättrats, men räcker fortfarande inte för att täcka de snabbt växande behoven. Desi-indikatorerna visar att efterfrågan på snabbt och ultrasnabbt bredband ökar, en trend som väntas förstärkas de närmaste åren i takt med att internettjänsterna och företagens behov blir allt mer sofistikerade. 60 % av hushållen har tillgång till ultrasnabba anslutningar på minst 100 Mbit/s och antalet bredbandsabonnemang ökar. 20 % av hushållen använder ultrasnabbt bredband, vilket är fyra gånger fler än 2014.
EU har enats om att reformera EU:s telekomregler för att möta européernas ökande behov av uppkoppling och främja investeringar. Sverige och Portugal ligger först när det gäller användning av ultrasnabbt bredband, och Finland och Italien leder när det gäller tilldelning av 5G-spektrum.
Mer än en tredjedel av de européer som är aktiva på arbetsmarknaden saknar grundläggande digital kompetens, trots att de flesta arbeten kräver minst den nivån. Endast 31 % behärskar avancerad internetanvändning. Samtidigt ökar efterfrågan på avancerad digital kompetens i hela ekonomin och antalet arbetstillfällen för specialister inom informations- och kommunikationsteknik (IKT) har de senaste fem åren ökat med två miljoner.
Finland, Sverige, Luxemburg och Estland ligger först i denna dimension av indexet.
83 % använder internet minst en gång i veckan (en ökning från 75 % år 2014). Endast 11 % av EU-befolkningen har aldrig varit ute på nätet (en minskning från 18 % 2014).
Användningen av videosamtal och beställvideo, som är tillgängliga via olika dataprogram och mobilappar, är det som har ökat mest. För att bättra skydda användarnas förtroende för nätmiljön trädde nya EU-bestämmelser om dataskydd i kraft den 25 maj 2018.
Företagen blir alltmer digitala, men e-handeln ökar bara långsamt. Generellt är de ledande EU-länderna på det här området Irland, Nederländerna, Belgien och Danmark, medan Ungern, Rumänien, Bulgarien och Polen behöver komma i kapp.
Allt fler företag använder molntjänster (18 % jämfört med 11 % 2014) och sociala medier för att kommunicera med sina kunder och andra kontakter (21 % jämfört med 15 % 2013).
Antalet små och medelstora företag som säljer sina varor och tjänster på nätet har stagnerat de senaste åren och ligger på 17 %.
För att främja e-handeln har EU enats om en rad åtgärder – från transparentare priser för paketleveranser till enklare momsregler och regler för digitala avtal. Sedan den 3 december 2018 kan konsumenter och företag leta reda på de bästa näterbjudandena i EU utan att diskrimineras på grund av sin nationalitet eller bosättningsort.
När det gäller digitala offentliga tjänster, där det finns gällande EU-bestämmelser, har skillnaderna mellan EU-länderna minskat under perioden 2014–2019.
64 % av internetanvändarna använder numera internet när de ska sända in blanketter till offentliga förvaltningar (en ökning från 57 % år 2014). Detta visar att smidighet vinner över byråkrati.
I april 2018 antog EU-kommissionen initiativ om vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn och om e-hälsa som avsevärt kommer att förbättra de gränsöverskridande offentliga nättjänsterna i EU.
Finland och Estland fick högst poäng när det gäller användningen av digitala offentliga tjänster, inklusive e-hälsa och e-förvaltning.
I dag läggs också resultattavlan Women in Digital fram. Den visar att de EU-länder som är digitalt konkurrenskraftiga också är ledande när det gäller kvinnors deltagande i den digitala ekonomin.
Finland, Sverige, Luxemburg och Danmark leder på detta område. Skillnaderna mellan könen finns dock kvar på EU-nivå när det gäller internetanvändning, digital kompetens och IKT-specialistkompetens och -sysselsättning – och den största ojämlikheten finns på det sistnämnda området: Endast 17 % av IKT-specialisterna är kvinnor och de tjänar fortfarande 19 % mindre än männen. Endast 34 % av de som har högskoleexamen inom ´naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik är kvinnor. Den här siffran måste öka de närmaste åren.
Bakgrund
Det årliga indexet för den digitala ekonomin och det digital samhället (Desi) mäter EU-ländernas utveckling i riktning mot en digital ekonomi och ett digitalt samhälle. Indexet baseras huvudsakligen på data från Eurostat. Det hjälper EU-länderna att kartlägga vilka områden som behöver prioriteras för investeringar och åtgärder. Desi är också ett viktigt verktyg för analyserna av digitala aspekter i samband med den europeiska planeringsterminen.
Desi omfattar en detaljerad analys av nationell digital politik och en översyn över framstegen och genomförandet av politiken. Ett mer detaljerat telekomkapitel för varje EU-land bifogas rapporterna. För att förbättra jämförelserna mellan olika EU-länder omfattar Desi även jämförelser mellan länderna när det gäller konnektivitet, kompetens, internetanvändning, företagens användning av digital teknik, digitala offentliga tjänster, investeringar i forskning, utveckling och innovation på IKT-området samt EU-ländernas användning av medel från forsknings- och innovationsprogrammet Horisont 2020.
Under Junckerkommissionen har EU enats om 28 av 30 lagstiftningsförslag som syftat till att riva ner hinder och skapa en digital inre marknad till gagn för alla europeiska medborgare och företag. För att stärka de pågående satsningarna på väsentlig infrastruktur och kompetens har EU-kommissionen lagt fram riktade budgetförslag för 2021–2027 som nu måste godkännas av EU-länderna och Europaparlamentet.
Läs mer
Indexet för digital ekonomi och digitalt samhälle (Desi) 2019
