De politiska partierna tävlar om att erbjuda hushållen störst kompensation för de stigande kostnaderna, men staten har inga egna pengar. Det som låter bra kan i själva verket komma att kosta i form av högre skatter eller att staten måste ta stora lån, enligt Fredrik N G Andersson, docent i nationalekonomi på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.
Vilken fråga (med ekonomianknytning) tror du blir viktigast i årets val?
Vi kan redan se att de traditionella plånboksfrågorna får stort utrymme i debatten. Stigande el- och matpriser samt höjda räntor pressar hushållens ekonomi. Vi står inför den största nedgången i hushållens köpkraft sedan 1950-talet. Det har fått de politiska partierna till att tävla om vem som kan erbjuda hushållen störst kompensation för de stigande kostnaderna.
Tyvärr försöker partierna lura väljarna när de lovar kompensation för de stigande kostnaderna. Staten har inga egna pengar att ge till hushållen. Statens pengar kommer från skattebetalarna. Antingen måste staten först ta pengar ur hushållens plånbok med de ena handen för att sedan ge tillbaka den med den andra handen. Eller så får staten låna pengar för att ge till hushållen. Det betyder dock nedskärningar och skattehöjningar längre fram. I genomsnitt tjänar alltså inte hushållen något på dessa löften, men det låter så klart bra i valdebatten. Många säkert bli lurade av partiernas retorik.
Vilket skulle vara ditt bästa råd till vår nästa statsminister utifrån din expertis?
Den särskilt viktigaste ekonomiska frågan är tillväxten. Hur kan vi skapa tillväxt i framtiden som är ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar. Det är enbart genom tillväxt som vi kan öka vårt ekonomiska välstånd. Alla framtida satsningar på vård, skola, omsorg, energi, infrastruktur o s v beror helt på hur stor tillväxten blir. Även möjligheten till högre löner i framtiden beror på tillväxten.
Tyvärr har tillväxten mattats av de senaste tjugo åren. Till stor del beror detta på att företagen inte investerar lika mycket längre och att produktivitetstillväxten stannat av. För att lösa detta krävs tillväxtreformer. Skattesystemet måste moderniseras. Välfärdssystemen måste göras om. Satsningar på ny infrastruktur krävs. Tillståndsprocesser för industrin måste ses över. Energipolitiken måste hänga ihop. Vi lever idag på 2020-talet men politiken är anpassad efter 1990-talets ekonomi. Samtidigt får inte tillväxten ske till vilket pris som helst. Bland annat måste vår klimatpåverkan minska snabbt. Det är möjligt, men kräver nya sätt att producera och konsumera. Tyvärr lyser tillväxtfrågorna helt med sin frånvaro i debatten. Det bådar intet gott inför framtiden.
Elpriser och bränslepriser oroar fler och fler hushåll. Hur tror du vi kommer påverkas under det kommande året. Ser du någon ljusning/lösning i närtid?
Priserna kommer troligen vara höga för lång tid framöver. För att priserna skall sjunka måste vi antingen få större lagringskapacitet av el eller mer planeringsbar elproduktion. Det tar tid. Det svenska energisystemet har i allt större utsträckning byggts på tanken att vi skall lägga ned den planeringsbara elproduktionen (kärnkraften) och ersätta den med vindkraft. När det inte blåser, men el-efterfrågan är hög, var tanken att vi skulle importera el från Europa. På grund av kriget i Ukraina och bristen på naturgas är det inte längre möjligt i lika stor utsträckning. Då stiger elpriserna. Kriget i Ukraina betyder att hela vår energipolitik måste göras om. Det sker inte över en natt.
Förutom el och olja så ser vi även stigande räntor. Kommer folk tvingas sälja sina hus på grund av detta? Hur tycker du riksbanken borde agera och hur kan nästa regering göra för att påverka?
Vi har under en längre tid levt med låga räntor. Det har funnits flera anledningar till detta. Nu vänder det troligen och vi går mot en period med högre räntor. För de hushåll som tagit på sig för stora lån de senaste åren blir det tufft. För övriga hushåll stiger kostnaden, men inte dramatiskt. Sedan finns det klart de hushåll som tjänar på högre räntor. När räntorna stiger faller fastighetspriserna och det blir lättare för yngre hushåll att komma in på bostadsmarknaden. I framtiden blir det lättare att spara ihop till en större del av bostadskostnaden och hushållen behöver inte ta på sig lika stora skulder.
Jag har under en längre tid varit kritisk till den penningpolitik som Riksbanken har bedrivit. Den har varit alldeles för expansiv och drivit upp fastighetspriser och hushållens skuldsättning på ett ohållbart sätt. Allt för många, inte minst yngre hushåll, har lurats eller tvingats ta på sig för stora skulder. När räntorna nu stiger blir det ett problem för dem som lånade för mycket. Tyvärr finns det lite Riksbanken eller en framtida regering kan eller bör göra åt detta. Det viktigaste från politiskt håll är att inte ytterligare öka hushållens kostnader genom till exempel högre skatter. En återinförd fastighetsskatt skulle i nuvarande situation kunna få stora negativa konsekvenser för bostadsmarknaden och i förlängningen svensk ekonomi.
Källa: Lunds universitet
