Att bli förälder innebär ofta stor lycka, men inte alltid. Föräldraskapet innebär också utmaningar, stress, och är för vissa människor en trigger för depression. En ny studie visar att manlig förlossningsdepression är vanligare hos män som är otrygga i sin parrelation.
Depression drabbar så många som ca 10-12 procent av de nyblivna mammorna, och minst 8 procent av de nyblivna papporna. Talar man om depressiva symptom är siffrorna ännu högre; då har så många som var fjärde nybliven pappa besvärande symptom, enligt den nya studien som gjorts av Elia Psouni, Leg. Psykolog och docent i psykologi vid Lunds universitet, och Anna Eichbichler, klinisk psykolog.
Forskarna har också benat i orsakerna bakom varför fäderna mår dåligt. Ofta ser de män som drabbas negativt på sig själva och har en oro över att inte räcka till i nära relationer, något som kan ha sin grund i erfarenheter från barndomen och de egna föräldrarna.
– Man ser negativt på sig själv, på sina egenskaper och förmågor, samtidigt som man skattar andra människor högt. Det gör att man ständigt oroar sig för att inte duga, att man kommer att göra andra besvikna och – eventuellt – förlora dem, säger Elia Psouni.
Studien har också försökt ta reda på vilken specifik aspekt av bristande självkänsla i nära relationer som utlöser depressionen. Handlar det om relationssvårigheter överlag eller handlar det om en stress över att inte duga som förälder? Svaren visar på det senare.
– Dåligt självförtroende i nära relationer verkar trigga föräldrastressen, vilket i sin tur triggar de depressiva symptomen, säger Elia Psouni.
Detta är den andra studien där Psouni och hennes kollegor visar att mer än var femte pappa till barn i åldern 1-18 månader upplever besvärande depressiva symptom. I studien framkom även att män till kvinnor som själva led av förlossningsdepression var överrepresenterade, och att ytterst få hade någon professionell kontakt för att få hjälp.- Studien visar utan tvekan att föräldrar påverkar varandra, och på vikten av att följa hur föräldrar i olika relationer och familjeformer klarar sig och mår över en längre tid, säger Elia Psouni. Hon och hennes kollegor genomför nu ett flerårigt projekt som följer familjer över tid för att ta fram kunskap om barns och föräldrars mående och utveckling i olika familjeformer (läs mer https://www.psy.lu.se/eko).
Källa: Lunds universitet
