En rapport av Sveriges Stadsmissioner har utrett hemlösheten under det föregående året och undersökt olika anledningar till varför folk blir hemlösa. Enligt rapporten är frågan om hemlöshet allvarligare än vad man tidigare har trott, om man räknar in den dolda hemlösheten.
Hur ser situationen ut?
Hemlösheten drabbar människor oavsett ålder, ursprung och socioekonomisk bakgrund enligt Stadsmissionen. Den största kritiken som beskrivs i rapporten mot Socialstyrelsens tidigare kartläggning är att människor som inte har tillgång till ett tryggt och långsiktigt boende exkluderas från statistiken om hemlöshet, på grund av alltför snäva definitioner. Stadsmissionens rapport kritiserar även åtgärder som det vräkningsförebyggande arbetet, som enligt rapporten kommer alltför sent och att följden blir att människor som hade kunnat få hjälp istället vräks.
Behovet av effektiva åtgärder för att motverka vräkning har blivit en allt viktigare fråga på sistone. Mellan åren 2018 och 2022 ökade antalet genomförda vräkningar med över 30 procent och år 2022 genomfördes totalt 2523 vräkningar nationellt. Under 2023 rapporterades även en ökning av antalet vräkningar där barn var inblandade. Totalt 345 barn råkade ut för vräkningar under det första halvåret år 2023. Storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö är mest drabbade, då flest antal vräkningar genomförs där. Rapporten betonar vikten av att det vräkningsförebyggande arbetet äger rum i tid. Eskilstuna var den kommun där flest andel hushåll med barn blev vräkta.
Anledningarna till hemlöshet är många. I rapporten förekommer begreppen strukturell och social hemlöshet. Utöver det förekommer även begreppet dold hemlöshet. Den sociala hemlösheten handlar om faktorer kopplade till beroende eller psykisk ohälsa. Hemlöshet medför att risken för att individen påverkas av olika Individer som har råkat ut för social hemlöshet möts av särskilda krav som måste uppfyllas innan de kan få hjälp med att hitta bostäder av olika myndigheter, som exempelvis att de måste uppvisa att de är drogfria innan hjälpinsatser kan sättas in. Detta hindrar människor med beroendeproblematik från att hitta ett tryggt boende till att börja med, trots att bostaden kan ha en lugnande psykisk påverkan och i sin tur öka chansen för att de kommer över beroendet. Den strukturella hemlösheten handlar om annan social problematik, till exempel bostadsmarknadens otillgänglighet för vissa hushåll, som inte lyckas ta sig in på bostadsmarknaden på grund av bostadsbrist, eller dyrare hyror för andrahandsbostäder. Förutom ekonomiska orsaker kan det även handla om andra strukturella hinder, som exempelvis att det inte är möjligt att få ett arbete utan en bostad, men svårt att få en bostad utan ett arbete (och annat bevis på inkomst). Dessutom är andrahandsboenden inte långsiktiga, utan kortsiktiga boendeformer, vilket innebär att människor som bor i andrahand kan sakna en mer stabil tillvaro och trygghet.
En del individer befinner sig i den tredje formen av hemlöshet; den dolda hemlösheten. Den kan uppstå oväntat. I den dolda hemlösheten finns personer som av någon anledning inte uppfyller kravet för att kategoriseras som hemlös, för att de kanske inte bedöms behöva få hjälp från Socialtjänsten eller av någon annan anledning som inte stämmer in på Socialstyrelsens definitioner. Detta kan exempelvis ske efter att något oförutsägbart händer; man kanske blir sjukskriven, förlorar jobbet eller att något annat sker som gör att ens livssituation förändras och att man inte längre klarar av att behålla den inkomsten man hade förut. Utan något skyddsnät kan det hända att man inte längre har råd att bo kvar i bostaden.
När sociala problem förstärks
Kvinnor är mer sårbara på bostadsmarknaden och riskerar att råka ut för hemlöshet oftare än män. Många kvinnor uppger exempelvis att de inte skulle ha råd att bo kvar i samma område efter en skilsmässa. Att kvinnor har en mer otrygg ställning på bostadsmarknaden hör även i vissa fall ihop med olika typer av våld. Kvinnor i destruktiva eller fysiskt våldsamma relationer får oftast hjälp av kommunen enbart kortsiktigt eller tillfälligt, vilket gör att de i en del fall flyttar tillbaka och fortsätter att bo med gärningspersonen efter att ett kortsiktigt hyresavtal har tagit slut, eller att de vistas på en annan adress som är känd för gärningspersonen, vilket riskerar deras säkerhet. Kvinnor som utsätts för ekonomiskt våld kan möta rent strukturella hinder, som att de kan vara skuldsatta utan att vara medvetna om det. Eventuella betalningsanmärkningar kan i dessa fall utgöra rent byråkratiska hinder. I vissa fall kan offer för ekonomiskt våld inte ens ha kontroll över sina egna tillgångar, vilket medför att de hamnar i en väldigt påfrestande situation när de sedan ska leta efter en ny bostad.
Vid sökandet av en bostad på andrahandsmarknaden kan kvinnor även utsättas för sexuella trakasserier eller övergrepp. Det kan handla om allt från olämpligt beteende under visningar till att de får förfrågningar om sexuella tjänster av hyresvärdar. I det här fallet exemplifierar en otrygg bostadssituation hur utsattheten kvinnor möter när de utsätts för olika typer av våld synliggörs på bostadsmarknaden.
Andra utsatta grupper är unga vuxna och migranter. Unga vuxna, som allra oftast inte har det tillräckligt bra ställt ekonomiskt för att ha råd med kontantinsatser för bostadsrätter utan hjälp hemifrån, vänder sig ofta till andra- eller tredjehandskontrakt, i brist på tillgängliga och kostnadsvänliga alternativ. Migranter, som till en början har fått hjälp med bostäder, har svårigheter att komma in på arbetsmarknaden igen när hjälpen upphör. De saknar en lång kötid, som ofta behövs för förstahandskontrakt, och kontakterna för att själva ordna tillfälliga boenden. De har därför begränsade möjligheter att ta sig in på bostadsmarknaden. I dessa fall kan man se hur ekonomiska eller sociala begränsningar påverkar människors chans att få ett tryggt och långsiktigt boende.
Konsekvenserna av en otrygg bostadssituation
När de sociala problemen som ligger bakom hemlösheten tillåts fortsätta, kan följderna att kriminaliteten växer fram och att den organiserade brottsligheten blir alltmer omfattande. Svarta hyreskontrakt kan bli en utväg för folk i en svår situation, även om det svarta kontraktet i sig är riskabelt. Dessutom kan de svarta kontrakten i vissa fall förmedlas genom organiserad brottslighet. Människor som utnyttjas på detta sätt kan exempelvis dels behöva betala en alltför hög hyra och dels inte kunna söka bostadsbidrag för hyran, eftersom det är ett svartkontrakt. Förutom att livnära den organiserade brottsligheten medför vräkningar även kostnader för samhället. Sannolikheten för att begå brott ökar för individer som vräks jämfört med dem som inte blir vräkta och rapporten pekar på att risken för en person att begå samtliga brottstyper ökar efter en vräkning. Att förebygga en vräkning kan långsiktigt leda till bättre utsikter för både individer och för samhället.
Bianca M. – Info Express
E: hello@infoexpress.se
Källa: “Hemslöshetsrapporten 2024”, Sveriges Stadsmissioner
