tisdag, maj 24, 2022

Annonsera/Prenumerera

Annons

Ojämlik kunskap om hjärt- och kärlsjukdomar

Trots att många vet om vad som ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar som till exempel hjärtinfarkt, är det inte alla som ser sina egna riskfaktorer. Det visar en ny studie gjord på 423 svenskar i åldrarna 40-70 år, som nu publiceras i den vetenskapliga tidskriften Preventive Medicine Reports.

Hur vi ser på sjukdom påverkar våra attityder till prevention. I en ny studie från Uppsala universitet fick 423 slumpmässigt utvalda svenskar, i åldrarna 40 till 70 år, svara på en enkät om vad de vet om orsakerna till hjärtinfarkt och hur mycket de tror att de själva kan påverka sin egen risk att drabbas.

Resultaten visar att det är stor variation mellan hur människor ser på hjärt- och kärlsjukdom. Det är till exempel olika för män och kvinnor. Om de själva hade kända riskfaktorer för sjukdom spelade roll, samt även hur hög hälsoliteracitet de har, alltså deras förmåga att förstå och ta till sig kunskap om hälsa.

 – Din förmåga att hitta, förstå och använda hälsoinformation för att fatta beslut påverkar dina attityder. Det är viktigt, eftersom våra resultat visar att det sätt som en människa uppfattar sjukdom också påverkar hur villiga de är att delta i hälsoundersökningar. Det påverkar också hur de vill få sina testresultat redovisade, säger Åsa Grauman, postdoktor vid Centrum för forsknings- och bioetik vid Uppsala universitet.

Diabetes en riskfaktor

Deltagarna såg rökning, högt blodtryck och övervikt som de viktigaste orsakerna till hjärtinfarkt. Men ungefär en femtedel av de som svarade kände inte till att diabetes också är en riskfaktor. Kvinnor listade stress som sin viktigaste riskfaktor, medan män tenderade att välja kategorin övervikt och fetma.

Ett oväntat resultat var att de personer som visste om att de själva hade en riskfaktor, till exempel rökning, högt blodtryck, övervikt eller stillasittande, la samtidigt mindre vikt vid just den specifika riskfaktorn än vad andra deltagare gjorde. Överraskande nog var förhållandet omvänt för stress. Där de som rapporterade hög stress också betonade att det är en riskfaktor för hjärt-och kärlsjukdom.

– De som upplevde att de själva inte kan påverka sin egen risk för hjärtinfarkt, ville heller inte ta emot råd i samma utsträckning som andra personer. Det betyder att man inom vården måste anpassa hälsoundersökningar och sättet som människor får information om hur sin hälsa. Att öka hälsoliteraciteten kan vara ett sätt att stärka deras möjlighet till livsstilsförändring som förebygger sjukdom och minska riskerna i sin egen vardag. Och givetvis att öka deras kunskaper om hur de själva kan bidra till att minska risken för att få en hjärtinfarkt.

Åsa Grauman, postdoktor vid Centrum för forsk-
nings- och bioetik; institutionen för folkhälso- och
vårdvetenskap. Foto: David Naylor

 – Det viktigaste budskapet från den här studien är att vi kan påverka risken för sjukdomar i hjärta och kärl genom att ändra våra levnadsvano. Och det är kanske särskilt viktigt för människor med känd ärftlighet. Det är det budskapet vi behöver kommunicera till allmänheten, säger Åsa Grauman.

Källa: Uppsala universitet

- Annons -

Nyheter

-Annons-