Nu startar Innodia i Sverige, en europeisk studie med målet att hitta nya behandlingar som ska bromsa sjukdomsförloppet vid typ 1-diabetes.
– I början kan kroppen fortfarande göra en liten mängd insulin men förmågan försvinner gradvis. Ju längre tid kroppen kan göra insulin desto bättre eftersom det minskar risken för långtidskomplikationer, säger Markus Lundgren, forskare vid Lunds universitet som leder studien i Sverige.
Innodia är en europeisk satsning där forskare från sexton länder ska studera nyinsjuknade i typ 1-diabetes, så kallad autoimmun diabetes, mellan 1 och 46 år och deras släktningar.
Genom att följa dem som fått en diabetesdiagnos under två år ska forskarna identifiera faktorer som är viktiga för att kroppen ska kunna fortsätta göra insulin. Vid fem tillfällen får man komma till mottagningen för att genomgå olika tester.
– Man ska gå med i studien inom sex veckor från diagnos, säger Linda Ahlkvist som koordinerar den svenska delen av studien på mottagningen i Malmö.
Screenar friska släktingar
I den andra delen av Innodia screenas friska förstagradssläktingar (barn, syskon och föräldrar mellan 1 och 45 år) för autoantikroppar som är tidiga sjukdomsmarkörer för typ 1-diabetes. De kan beställa ett testkit från studiemottagningen i Malmö och sedan boka en tid på sin vårdcentral där de kan ta blodprov som skickas på analys. Finns det autoantikroppar i blodet är risken att insjukna i typ 1-diabetes förhöjd. Autoantikroppar kan finnas i blodet flera år innan diagnos.
– Om du har autoantikroppar i blodet och ökad risk för autoimmun diabetes, följer vi dig i studiens uppföljning. Vi informerar dig om det finns studier som du kan delta i med målet att skjuta upp ett insjuknande, säger Linda Ahlkvist.
Uppföljningen varar i fyra år och inkluderar sju fysiska besök.
Bevara kvarvarande betaceller
Inom Innodia planeras ett antal olika kliniska läkemedelsstudier. I Sverige startar vid årsskiftet en ettårig delstudie där deltagarna som fått diagnosen autoimmun diabetes kan delta. I studien prövas läkemedlet Verapamil som används vid behandling av högt blodtryck. I tidigare studier har det även visat sig ha en positiv effekt på blodsockerregleringen och syftet är nu att utvärdera effekten och säkerheten vid diabetes.
– Förhoppningen är att det ska bevara de kvarvarande insulinproducerande betacellerna under en längre tid och på så sätt bromsa sjukdomsförloppet, säger Markus Lundgren.
Kontakt
Linda Ahlkvist, studiekoordinator: linda.ahlkvist@med.lu.se, tel: 040-391915
Markus Lundgren, specialistläkare i pediatrisk endokrinologi och ansvarig för studien vid Lunds universitet: epost: markus.lundgren@med.lu.se, tel: 0709-950990
Fakta om autoimmun diabetes (typ 1-diabetes)
Insulin är ett hormon som utsöndras av betacellerna i bukspottkörteln och som hjälper till att ta upp näringen i form av glukos från blodet efter en måltid. Vid typ 1-diabetes har immunförsvaret av okänd anledning attackerat och förstört betacellerna. En person med typ 1-diabetes måste därför själv reglera sitt blodsocker med hjälp av dagliga insulininjektioner och blodsockerkontroller. Vid diagnos har personen fortfarande kvar en del av sina betaceller, men allt eftersom de minskar i antal blir det svårare att reglera sitt blodsocker på manuell väg. Förekomsten av autoantikroppar tyder på att immunförsvaret börjat attackera betacellerna. Genom att mäta autoantikropparna i blodet kan behandling sättas in i ett tidigare skede vilket är förknippat med ett mindre allvarligt sjukdomsförlopp.
Om INNODIA
INNODIA är ett innovativt forskningskonsortium finansierat via EU-finansierat bidrag (IMI-2) som involverar 33 forskningspartners inom akademi, industri och välgörande organisationer över hela Europa. Konsortiets övergripande syfte är att förebygga, bättre behandla och bota typ 1-diabetes, så kallad autoimmun diabetes. I studien undersöks det komplexa samspelet mellan betacellerna och immunsystemet samt underliggande genetiska faktorer och potentiella miljöfaktorer som triggar igång sjukdomsförloppet.
Över hela Europa planerar INNODIA att rekrytera 1500 nyinsjuknade patienter och 3000 förstagradssläktingar under de kommande tre åren. Studien har pågått sedan 2015 och pågår med säkerhet fram till år 2025, och därefter beroende av förlängd EU-finansiering.
