En forskargrupp från Lunds universitet har gjort en studie på svenska FN-soldater före och efter tjänstgöring i Mali i Afrika. Man fann ett samband mellan personlighetsdrag som brukar sammanfattas som den mörka kärnan och både oetiska beteenden och negativa attityder till krigets lagar.
– Studien ger oss viktig kunskap för förståelsen av kränkningar och övergrepp i militära sammanhang, säger forskaren i psykologi docent Magnus Lindén, som ansvarar för projektet. Förbättrade metoder för gallring när man rekryterar militär personal skulle sannolikt begränsa oetiska överträdelser under både krigs- och fredsoperationer.
Inom psykologin talar man om fem ”mörka” personlighetsdrag och menar då följande:
- Auktoritarianism – benägenheten att underkasta sig auktoriteter och att legitimera auktoritetsbeordrat våld mot exempelvis upprorsmakare.
- Social dominansorientering – uppfattningen att den egna gruppen står högst upp i samhällshierarkin. Personer som utmärks av draget tycker att det är okej att trycka ned andra grupper på ett hårdhänt sätt.
- Psykopati – låg empati och låg ångest kopplat till högre risktagande. Detta är ett personlighetsdrag som tidigare undersökts hos soldater och då visat sig relatera till negativa beteende.
- Machiavellinism – en benägenhet att använda list och försöka manipulera andra för att få makt. Begreppet är baserat på innehållet i Nicholo Machiavellis bok Fursten.
- Narcissism – en känsla av överlägsenhet gentemot andra och en upplevelse av att stå i centrum för andras uppmärksamhet.
De svenska FN-soldaterna som ingick i studien fick anonymt svara på frågor före sin utlandstjänstgöring. Frågorna användes för att mäta de mörka personlighetsdragen, och dessutom fanns frågor som mäter attityder till krigets lagar och oetiska beteenden inom den egna organisationen. En mindre grupp fick också vid hemkomsten rapportera eventuell kränkande behandling av civilbefolkningen i Mali.
Resultaten visade ett samband mellan å ena sidan personlighetens mörka kärna och å andra sidan negativa attityder till krigets lagar och mer oetiska beteenden i den egna organisationen. Den mörka kärnan var också relaterad till fler kränkande beteenden under tjänstgöringen i Mali. En tolkning är att den mörka kärnan innefattar en ”okänslighet” – eller om man så vill – grymhet och hjärtlöshet.
Men är det inte dessa mörka egenskaper som man vill att militärer ska ha? Hur ska de annars klara av att döda fienden?
– Både ja och nej! Observationer från första världskriget fram till Vietnamkriget visar att vissa militärpsykiatriker rekommenderade att de som ”dödade” bäst skulle tjänstgöra i befattningar där aggression ansågs vara viktigt. Å andra sidan är de soldater som har högt värde när man mäter den mörka kärnan också ett problem för den egna organisationen vilket gör att det måste ifrågasättas om de bör vara där.
Är dessa egenskaper överrepresenterade hos militärer?
– Vi vet ännu inte om mörka drag är överrepresenterade hos militärer. Det som bl.a. har visats är att soldater som grupp har en högre nivå av social dominans orientering och höger-auktoritärianism jämfört med exempelvis studenter. Det finns också internationella data som pekar på att kadetter blir mer socialt dominanta under utbildning.
Bakom studien står förutom psykologiforskare vid Lunds universitet även etikforskare från King’s College i London och forskare i kanadensiska försvarsmakten. Soldaternas svar analyserades genom en avancerad statistisk analysmetod (Structural Equation Modeling, SEM)
Ur ett praktiskt perspektiv så ger studien viktiga ledtrådar till hur rekrytering och urval kan förbättras i militären. Mer studier behövs dock för att mer i detalj förstå innehållet i den mörka kärnan.
Ladda ner den publikationen i den vetenskapliga publikationen Military Psychology
Läs artikel från King´s College
Källa: Lunds universitet
