I Sverige slänger vi varje år 15 kilo textil per person. Nu vidtar EU åtgärder för att minska modebranschens klimatpåverkan. Den 1 januari införs krav på separat insamling av textilavfall. Syftet är att vi ska köpa färre kläder och återanvända mer.
Det ständiga utbudet av nytt mode till låga priser skapar stora mängder textilavfall. Att vi köper allt fler kläder samtidigt som användningstiden blir allt kortare leder till en stor miljöpåverkan.
– Det är en väldigt liten andel av allt textilavfall som materialåtervinns idag i Sverige. Nu vill man komma till rätta med fast fashion och detta är ett första steg. Syftet är att minska resursslöseri inom textilproduktionen, säger Aron Westholm som är biträdande lektor i miljörätt på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.
Både privatpersoner och företag omfattas av kraven att sortera ut textilier från annat avfall. Fram till idag har nästan allt textilavfall hamnat i restavfall, vilket innebär att det går direkt till förbränning.
Ökat producentansvar
Reglerna följer EU:s avfallsdirektiv som ställer krav på att alla unionens länder från och med 1:a januari 2025 ska sortera bland avfall och separat samla in textilavfall. Det är kommunen som har uppdraget att samla in avfallet. Helst ska textilprodukterna användas längre genom återanvändning. Går inte det ska materialet återvinnas.
– Inom EU är det på gång med ett ökat producentavtal för textilier. Det kommer sannolikt att förändra det kommunala ansvaret. Om de reglerna genomförs är det troligt att åtminstone kostnaden för insamling och återvinning kommer att hamna på producenterna. I och med de bestämmelser som nu införs är det kommunerna som får ta den kostnaden, säger Aron Westholm.
EU-kommissionen arbetar med att ta fram lagstiftning om utökat producentansvar för textilsektorn. Den ska läggas fram senast 2028.
Upp till den enskilda
kommunen
Väskor, accessoarer och kläder av textil, samt hem- och inredningstextil räknas som textilavfall. Men var vi ska vända oss för att källsortera våra uttjänta plagg kommer att variera. Kommuner som inte redan har insamlingsställen behöver skapa sådana.
– Det står inte helt tydligt i förordningen hur insamlingen ska gå till. Det är inget krav på att den ska vara hushållsnära, till exempel. Så det blir upp till den enskilda kommunen att avgöra hur det ska gå till, säger Aron Westholm.
Fram till idag har insamling av textilier och textilavfall huvudsakligen utförts av frivilligorganisationer, i samarbete med kommunerna.
