1,5 miljon svenskar och 850 miljoner människor runt världen lider av migrän, något som Lars Edvinsson har forskat om i nästan fyrtio år. Så gott som varje dag under det senaste året har han fått tackbrev från hela världen av patienter vars liv har blivit förvandlade genom den nya medicin som han ligger bakom. Men vägen dit var lång.
Det tog flera decennier innan någon intresserade sig för den lilla molekyl som han redan på tidigt 80-tal insåg låg bakom migränattackerna. Som läkarstudent blev Lars Edvinsson, nu professor och överläkare vid SUS, intresserad av hjärnan och dess blodkärl. För att undersöka möjligheten att börja forska, gick han redan första terminen av läkarstudierna till Anatomen i Lund och knackade på dörren till professorn i neuroanatomi.
– Allt är redan upptäckt, svarade professorn då och bad mig istället försöka på Histologen. Det gjorde jag, blev väl mottagen och på den vägen är det. Grundforskning kan ju vara väldigt torrt, så för att jazza upp det lite valde jag att forska om migrän som ju påverkar så många människors liv, säger Lars Edvinsson.
”Jag fick i princip ingen reaktion alls på publikationen, utan alla verkade tyckte att det var bara blaj”
Redan på 80-talet misstänkte han att CGRP, en fundamentalt viktig signalmolekyl i hjärnan, spelar en central roll vid migrän. CGRP skyddar hjärnan mot förändrat blodflöde och ser till att cirkulationen fungerar optimalt.
1985 publicerade han sin första artikel i ämnet – något som fick ett ljummet mottagande av akademin.
– Jag fick i princip ingen reaktion alls på publikationen, utan alla verkade tycka att det bara var blaj. Det fanns mängder av tongivande forskare i hela världen som var fokuserade på andra molekyler och inte alls var intresserade av det jag hade upptäckt. Tänk dig själv att du lagt ner ditt liv på en viss hypotes – då är det svårt att lämna den.
Men Lars Edvinsson struntade i att ingen trodde på hans resultat – han var säker på det han hade funnit.
– Vi var en liten forskargrupp på den tiden, så skulle de stora forskarna ha kastat sig över detta hade de kört ifrån mig direkt. Så i efterhand så var det faktiskt bra att vi fick fortsätta forska i lugn och ro, även om migränpatienterna säkert hade önskat att medicinen kom ut lite snabbare.
En spruta i månaden i förebyggande syfte hjälper 75 procent
Sedan januari i år har medicinen, Aimovig, godkänts för försäljning i Sverige och sedan tidigare är den godkänd i resten av världen. Medicinen består av en injektion, en spruta ungefär som diabetikerna har, som blockerar receptorn för CGRP på nervcellernas yta. Sprutan som man tar en gång i månaden i förebyggande syfte, har inneburit att 25 procent av alla patienter helt blir av med sin migrän. 50 procent blir bättre och får kanske en attack/månad, istället för att ha kronisk migrän. För de sista 25 procent av patienterna verkar medicinen inte påverka sjukdomen.
Migränforskningen har alltså gått från att vara obskyr till att nu ligga i framkant. Men vad det är som styr att vissa drabbas medan andra inte gör det, är fortfarande oklart.
– Kan alla få migrän? Det är minst sagt en komplicerad fråga. En hypotes är att om man belastar sin hjärna tillräckligt mycket så är svaret – ja. En annan hypotes handlar om de 44 gener som man funnit vara associerade med migrän och som behöver samverka för att sjukdomen ska uttryckas. Ärftlighet är en stark faktor.
Migrän är tre gånger vanligare hos kvinnor än hos män och vid kronisk migrän, när man har migrän fler dagar i månaden än utan, är nästan 90 procent kvinnor. Speciellt runt ägglossning och mens har kvinnor fler migränanfall. För många kvinnor blir migränen dock bättre efter klimakteriet. Nerver som reglerar huvudvärken börjar även försvinna med åldern och det gör att migränen avtar när du blir äldre.
Forskningen har inte visat att rött vin utlöser migrän
Lars Edvinsson menar att det är svårt att entydigt visa på vad som utlöser ett migränanfall. Även om enskilda patienter har sina förklaringar på varför de får en attack, så har studier som gjorts inte lyckats hitta ett gemensamt samband, utan det är flera saker som måste samverka. Stress tycks vara en av de viktigaste av triggers.
– Det är många som till exempel skyller på rödvinet, men forskning har faktiskt inte lyckats visa på någon koppling. Migränen kan helt enkelt uppkomma när du slappnar av efter en arbetsvecka och så sätter du det i samband med vinet. Regelbundna vanor för sömn, mat och motion kan förebygga anfall, men det absolut bästa rådet är att inte stressa och inte vara kvinna.
Lars Edvinsson planerar nu nästa projekt, där han vill undersöka hur vissa kvinnliga hormon reglerar CGRP-signalering.
– Vi har nya molekyler som vi hoppas ska kunna peta igen hålet och hjälpa de 25 procent som medicinen inte fungerar för.
Källa: Lunds universitet
