Matsvinn står för 8-10% av de globala utsläppen av växthusgaser och orsakar ekonomiska förluster på omkring 1 biljon dollar årligen. Denna osynliga klimatkris har allvarliga effekter på både miljön och den globala livsmedelssäkerheten, vilket kräver brådskande åtgärder.
Varje år går ungefär en tredjedel av all mat som produceras i världen till spillo, antingen under produktionen, transporten eller på konsumentnivå. Detta massiva resursslöseri påverkar inte bara den globala ekonomin utan har också en betydande inverkan på klimatet. Enligt FN livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) skulle matsvinnet, om det vore ett land, vara den tredje största utsläpparen av växthusgaser i världen, efter Kina och USA.
Metan, som frigörs när mat bryts ner på soptippar, är en växthusgas som är 80 gånger kraftigare än koldioxid på kort sikt. Detta gör att hanteringen av matsvinn är en avgörande del i kampen mot klimatförändringarna.
Utöver klimatpåverkan har matsvinnet allvarliga konsekvenser för den globala livsmedelssäkerheten. Över 800 miljoner människor lider av hunger, medan en miljard ton mat slösas bort varje år. Att minska dessa förluster skulle inte bara kunna minska utsläppen av växthusgaser utan också bidra till att mätta fler människor.
Ekonomiskt sett skulle en minskning av matsvinnet med 25% kunna bespara världen mellan 120 och 300 miljarder dollar per år, både för hushåll och företag.
För att tackla detta problem behövs bättre politik, förbättrad infrastruktur för transport och lagring samt utbildning av konsumenter om hur man hanterar mat effektivt. Organisationer som World Resources Institute och UNEP har betonat vikten av samarbete mellan regeringar, företag och medborgare för att minska matsvinnet.
