800 personer i Sverige står idag på väntelistan för att få organ donerade. Men antalet organ är för få och nästan en person i veckan från väntelistan dör. Hur ska man lösa bristen på organ i Sverige? Forskare vid Wallenberg centrum för molekylär medicin (WCMM) vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus söker lösningar i sitt laboratorium. På måndag den 23 september visas en dokumentär om forskning kring lung- och hjärttransplantationer i Vetenskapens värld på SVT.
De flesta människor i Sverige vill donera sina organ, 85 procent, och det är högst i världen. Så varför finns det då för få organ att transplantera? Vad är problemet? För att ringa in det och kartlägga forskning som vill finna lösningar har ett filmteam följt arbetet på Skånes universitetssjukhus i Lund, som är en av Europas största transplantationskliniker idag.
Här pågår flera forskningsprojekt som kan komma att förändra livet för dem som står på väntelistan för att få ett nytt organ. För dem kan det handla om liv eller död.
Ett av forskningsprojekten, som pågår i Human Tissue Lab, ett nybyggt laboratorium på Skånes universitetssjukhus i Lund, är inriktat på avstötning av donerade organ, som är den allra största risken vid en lungtransplantation. Efter fem år har närmare hälften av alla transplanterade lungor stötts bort hos mottagaren. Forskningsprojekten syftar till att förbättra dessa siffror.
Därför har forskaren Darcy Wagner och hennes team vid Institutionen för experimentell medicinsk vetenskap vid Lunds universitet och thoraxkirurgen och forskaren Sandra Lindstedt Ingemansson vid Institutionen för kliniska vetenskaper vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus, inlett ett samarbete inom ramen för WCMM i Lund, ett translaionellt forskningscentrum med fokus på regenerativ medicin. Med en ny metod försöker man individanpassa donerade organ med hjälp av mottagarens egna celler.
– Mitt team tillvaratar lungor som inte blir föremål för transplantation till Human Tissue lab. Darcys team tar bort alla celler, gör en så kallad decellulärisering av lungorna. Därefter byts cellerna i lungan ut mot mottagarens egna, säger Sandra Lindstedt Ingemansson.
Ännu så länge kan detta endast utföras på mindre bitar av en lunga. Målet är att i framtiden kunna göra detta på hela lungor. Personapassningen kan då kanske lösa problemet med avstötning.
Sandra Lindstedt Ingemansson jobbar med ytterligare ett forskningsprojekt som syftar till att upptäcka avstötning tidigare. Idag upptäcks den oftast när patienten redan tappat en stor del av sin lungfunktion.
Se dokumentären på Vetenskapens värld och SVT Play
Dokumentären ”Organ på väg” släpps för åtkomst på SVT Play på söndag 22 september och visas i Vetenskapens värld på måndag den 23 september.
På tisdag den 24 september visar SVT en dokumentär där tittarna får följa en av alla dem som står på väntelistan för organdonation.
Filmerna är gjorda av Lisa Wahlbom.
Källa: Lunds universitet
