Lantmännens skördeprognos visar på totalt 4,2 miljoner ton för den svenska skörden 2018, den lägsta siffran sedan 1992. Hektarskördarna är drygt 30 procent lägre än femårssnittet. Skördetappet är orsakat av låg andel höstvete och avkastningsminskningar till följd av den extrema värmen och torkan under maj och juni.
Lantmännens skördeprognos för spannmål, oljeväxter och trindsäd uppgår till 4,2 miljoner ton för skörden 2018. Denna siffra kan jämföras med fjolårets skörd på 6,5 miljoner ton och femårssnittet på 6,2 miljoner ton. Den mindre skörden innebär stora inkomstbortfall för Sveriges lantbrukare. Sveriges växtodlare påverkas direkt genom väsentligt mindre skördar. Läget drabbar också Sveriges animalie- och mjölkproducenter som, utöver minskad spannmålsskörd, också riskerar brist på grovfoder.
‒ Vi är nu i en situation där Sveriges lantbrukare kommer att drabbas ekonomiskt av rådande vädersituation och den förväntade skördeminskningen. Lantmännen följer situationen noggrant och vi gör vårt yttersta för att underlätta för våra medlemmar, genom att bland annat vara flexibla med de spannmålsavtal vi har med lantbrukarna, säger Elisabeth Ringdahl, divisionschef på Lantmännen Lantbruk.
Odlingsåret 2018 har varit exceptionellt. Den ovanligt blöta hösten 2017 medförde att det höstsåddes 25 procent mindre höstvetearealer än föregående år. Den blöta perioden följdes av en extremt varm och torr vår i hela landet. En mindre höstveteareal och en sänkt avkastning på både höst- och vårsådda grödor till följd av torkan har bidragit till en kraftigt minskad skörd.
Det finns områden i landet som klarat sig bättre tack vare lokala regnskurar, men generellt är odlingar i hela landet drabbade. För Lantmännen kommer årets låga skörd att ha en direkt negativ inverkan på affärerna med industrikunder och andra spannmålsköpare.
‒ Risken är stor att vi inte kommer att kunna leverera efterfrågade volymer, och heller inte av rätt kvalitet, då vi ser en risk för större kvalitetsproblem än normalt. Låga rymdvikter – ett mått på densitet – och höga proteinhalter i maltkorn kommer att leda till ytterligare problem, säger Mikael Jeppsson, chef för spannmålsenheten på Lantmännen.
Den förväntade låga skörden kommer innebära att Sverige blir importberoende av vete och går från att normalt vara nettoexportör till att bli nettoimportör. Situationen ser liknande ut i hela Östersjöområdet, men Sverige är värst drabbat.
‒ I grunden handlar detta om Sveriges livsmedelsförsörjning. I år kommer vi inte klara av att vara självförsörjande på basvaran spannmål, säger Mikael Jeppsson.
Lantmännen förbereder sig för en eventuell bristsituation på spannmål och följer situationen noggrant, i tät dialog med ägarna.
‒ Lantmännen värnar om sina medlemmar och tillsammans med branschen samverkar vi nu inom det svenska lantbruket för att göra allt vi kan i en mycket svår situation. Detta läge ställer krav på oss alla att visa solidaritet kollegor emellan, och vi samarbetar med LRF och andra aktörer för att förmedla kontakter mellan lantbrukare vad gäller exempelvis halm och grovfoder, säger Per Lindahl, Lantmännens styrelseordförande.
