söndag, oktober 2, 2022

Annonsera

Annons

Lång väntan på asylbeslut försenar etableringen

Asylsökande som får vänta längre på sitt asylbeslut är sysselsatta i lägre utsträckning än de som får sitt besked snabbare. Men väntetiden påverkar inte den psykiska hälsan. Det visar en utvärdering från IFAU (Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering) av tre forskare som också är knutna till Uppsala universitet.

De nya rönen presenteras i rapporten ” Förlorad tid eller förberedelser för integration? Om betydelsen av handläggningstiden för asylärenden ”. Författarna Olof Åslund, Mattias Engdahl och Olof Rosenqvist, är forskare vid IFAU och vid Uppsala Center for Labour Studies, Uppsala universitet.

Asylsökande som beviljades uppehållstillstånd efter att ha ansökt om asyl i Sverige under 2014 fick vänta olika länge på sitt beslut om uppehållstillstånd, eftersom antalet asylsökande ökade kraftigt. Väntetiden påverkade etableringen, visar utvärderingen.

Asylsökande med lång väntetid hamnar efter

För asylsökande som fick vänta ytterligare en månad på sitt asylbeslut minskade sannolikheten att vara sysselsatt någon gång under de två första åren efter att asylansökan lämnades in med 2,7 procentenheter. En månads extra väntan gav upphov till 7,5 procent lägre arbetsinkomster. Betydelsen av handläggningstiden minskade med åren, men den totala inkomsten var även efter fyra år lägre för dem som fått vänta på asylbeslutet.

–De som väntar längre skrivs in på Arbetsförmedlingen senare och deltar i svenska för invandrare i lägre utsträckning jämfört med dem som fått beslut snabbare. Det leder till att de hamnar efter, säger Olof Rosenqvist som är en av forskarna bakom rapporten.

Utvecklar användbara färdigheter

Men forskarna finner även tecken på att de som väntar på asyl utvecklar färdigheter som är användbara på den svenska arbetsmarknaden. De asylsökande som väntat längre börjar sina etableringsinsatser på en högre nivå när de väl har fått sitt beslut. De tar exempelvis del av mer avancerad språkutbildning och har oftare subventionerade anställningar än de som haft en kort väntetid.

–Vi tolkar det som att integrationen inleds redan under asylväntan. Det är bra att det som händer under väntetiden spelar roll, men det kompenserar aldrig fullt ut för att de som får vänta längre hamnar efter i sin arbetsmarknadsetablering, säger Olof Rosenqvist.

Hälsan påverkas inte av lång handläggningstid

Det finns inte några tecken på att de som väntar längre på asylbesked får sämre psykisk hälsa, då varken sjukhusinläggningar eller läkemedelsförskrivningar på grund av psykisk ohälsa ökade mer bland dem som väntade längre. Resultatet skiljer sig från tidigare medicinska studier.

–Även om vi inte hittar något samband mellan längre väntetid och sämre psykisk hälsa kan det vara värt att påminna om att väntetiden i vår studiegrupp ökade med i genomsnitt ett halvår, inte flera år. Det går inte att utesluta att större ökningar i väntetiden kan påverka den psykiska hälsan negativt, avslutar Olof Rosenqvist.

Källa: Uppsala universitet / Annica Hulth

- Annons -

Nyheter

-Annons-