USA, Kina och EU är inblandade i en enorm forskningssatsning som kan leda till betydande teknologisk utveckling i framtiden: kvantdatorer.
Genom århundraden har nationer tävlat om makt och inflytande och signalerat status på olika sätt. En ny tid av digitalisering för med sig nya utmaningar som kräver nya lösningar. Detta kan således utvecklas till en ny sorts teknisk kapplöpning mellan Kina och USA, eftersom båda länder har investerat i utvecklingen av kvantdatorer. På senare tid har även ett allt större intresse av att genomföra forskningssatsningar inom EU vuxit fram och intensifierat satsningen på den nya teknologin ytterligare i ett fält som blir allt mer tävlingsinriktat.
En grundläggande introduktion till ämnet
Med den tekniska utvecklingen har generativ AI uppstått, vilket innebär att processen som AI ägnar sig åt när den skapar olika typer av innehåll har haft en betydande inverkan på människors liv. Med denna typ av artificiell intelligens blir det möjligt att generera texter, bilder, musik och andra typer av innehåll (även sorten med mer kreativa inslag), vilket kommer att märkas av i flera aspekter av människors liv, som ute i arbetslivet och under utbildningstiden. Den tekniska utvecklingen har däremot inte avstannat här, utan den har fortsatt att utvecklas till en ny typ av databehandling via kvantdatorer. Denna typ av framsteg hade kunnat möjliggöra för AI att användas inom fler områden.
Kvantdatorer hade kunnat möjliggöra för en annorlunda typ av kodning, genom att ge upphov till så kallade “qubits”, som fungerar som en multivariant av “bits” som finns i den mer traditionella typen av kodning. I det nuvarande binära språket förekommer “bits”, som utgörs av 0:or och 1:or i bestämda ordningsföljder, men “qubits” hade kunnat möjliggöra för en version där dessa förekommer som en blandning av de bestämda ordningsföljderna. Denna typ av förändring hade främst märkts av inom industrin, enligt en artikel från TIME. Denna typ av metod som förlitar sig på kvantum, där överföringen av information med hjälp av qubits istället för bits förväntas gå betydligt snabbare. Qubits är subatomiska partiklar, vilket innebär att inte alla beter sig på samma sätt. Detta är ett exempel på kommande utmaningar när det gäller att hantera qubits.
Utvecklingen i USA
I USA har stora företag satsat på denna nya teknik som baserar sig på qubits. Microsoft, tillsammans med Quantinuum, har uppgett att de har nått framsteg gällande utvecklingen och med det även betonat att vi har nått ett steg närmare kommersiell användning. Om utvecklingen går som planerat kan det snart vara möjligt att skapa en så kallad kvantdator som kommer kunna sända information betydligt fortare än en modern superdator. Däremot är det inte bara Microsoft som satsar på kvantkodningen. Google och IBM har också satsat på denna kvantkodning, i en dels intern och dels extern tävling gällande vilket företag eller projekt som lyckas först.
Utvecklingen i Kina
I Kina sker satsningar på ett nytt kommunikationsnätverk som förlitar sig på kvantkodning och landet rapporteras spendera mer än något annat land på forskning inom kvantfältet. År 2016 sköt Kina upp en kvantsatellit som skulle användas för att etablera en koppling till det nya kommunikationsnätverket nere på jorden. Året därpå testade kinesiska myndigheter att hålla i en kvantenkrypterad telekonferens samtidigt som landet byggde ett kommunikationsnätverk på mark. Kina investerade även i kinesiska studenters utbildning inom kavntfältet genom att finansiera doktorandutbildningar i andra länder och som ett steg att få befolkningen att ackumulera specialiserad kunskap skickades även flera kinesiska forskare ut till framstående laboratorium inom kvantum utomlands.
En överlag viktig prioritering
Kodning som baserar sig på kvantum kan användas för att exempelvis knäcka säkerhetskoder. Detta innebär att känslig information gällande militära uppgifter och säkerhetsuppgifter och annan känslig enkrypterad information kan läcka ut eller nås av obehöriga. Detta orosmoment har rapporterats sedan december under förra året, i en artikel från Reuters som förklarade detaljerna bakom dagens enkryptering och hur denna skulle kunna knäckas av den nya tekniken. När den nya kvantkoden väl är etablerad kan enorma mängder av känsliga uppgifter läcka ut, helt oväntat av den drabbade parten. Både företag och privatpersoner kan drabbas; företag kan få sina affärsuppgifter läckta medan privatpersoner kan få sina personliga uppgifter läckta via exempelvis databaser inom sjukvården.
Ökade politiska spänningar över data
Både USA och Kina anklagar varandra för att försöka hämta så mycket information som möjligt och lagra data via metoder som “data mining” för att kunna dekryptera den senare, när tekniken fungerar. Numera har USA tagit säkerhetsåtgärder som att se till att information som skickas utgår ifrån en ny enkrypteringsstandard och Kina har ägnat sig åt satsningar för att bygga ut ett nätverk specifikt för kvantdatorer.
Hur ska detta sluta?
Det är inte bara den tekniska potentialen som döljer sig bakom kvantdatorerna och qubits, även om den nya tekniska utvecklingen hade kunnat användas för att förbättra forskning inom andra fält. Åtkomsten till känslig information omvandlar denna fråga – eller snarare tävling – till ett orosmoment, med en stigande spänning fram tills någon nation blir först ut med att knäcka koden.
