Från 2019 har konsumentpriserna ökat med 19 procent i Sverige. Det är den tredje största prisuppgången jämfört med sex länder i Europa och genomsnittet för euroländerna. Men om energipriserna exkluderas i uträkningen så har ökningen varit i störst i Sverige under perioden. Det visar ny rapport från Konjunkturinstitutet. Lägst sammantagen prisuppgång, där energipriserna ingår, har Finland och Danmark haft, med prisökningar på omkring 15 procent. De svenska livsmedelspriserna har ökat mest bland de fyra nordiska länderna som ingår i studien med nästan 30 procent. Men prisökningen ligger i linje med snittet bland euroländerna och har varit lägre än i både Tyskland och Spanien.
Den stora prisuppgången i Sverige ”beror framför allt på att varu- och tjänstepriserna har ökat förhållandevis mycket”, står det i rapporten. Även i Norge, där prisuppgången rensat för energi har varit näst högst under perioden, har både varu- och tjänstepriserna ökat mycket under perioden. Danmark sticker ut med relativt låga prisökningar. Danmark har haft den näst lägsta sammanlagda prisuppgången under perioden, på 15,2 procent, och den lägsta när det gäller enbart varupriserna. Under 2023 har de danska varupriserna till och med minskat, noterar Konjunkturinstitutet. Samtidigt har prisuppgången på energi varit lägst i Sverige under perioden, med drygt 13 procent. I Danmark har energipriserna ökat med nästan 29 procent.
Att prisökningarna, framför allt på varor, har varit högre i både i Sverige och Norge förklaras till viss del av att ländernas valuta har försvagats gentemot euron, konstaterar Konjunkturinstitutet. Enligt Konjunkturinstitutet går det dock inte att räkna fram hur mycket den försvagade kronkursen har bidragit till den svenska prisutvecklingen. Den danska kronan är knuten till euron och påverkas därför inte av förändringar i växelkursen.
Källa: News Øresund
