I dag antog EU-kommissionen 2023 års utvidgningspaket, som innehåller en detaljerad bedömning av läget och de framsteg som gjorts av Albanien, Bosnien och Hercegovina, Kosovo, Montenegro, Nordmakedonien, Serbien, Turkiet och för första gången även Ukraina, Republiken Moldavien och Georgien på deras respektive väg mot anslutning till Europeiska unionen. Rapporten är särskilt inriktad på framstegen i genomförandet av grundläggande reformer och på att ge tydlig vägledning om de kommande reformprioriteringarna. Anslutningen är och förblir en meritbaserad process som är helt beroende av de faktiska framsteg som varje land gjort.
Mot bakgrund av de resultat som uppnåtts av Ukraina och Moldavien och de pågående reformansträngningarna har kommissionen rekommenderat rådet att inleda anslutningsförhandlingar med dessa båda länder. Dessutom rekommenderar kommissionen att rådet antar förhandlingsramarna när Ukraina och Moldavien har vidtagit vissa nyckelåtgärder. Kommissionen är beredd att senast i mars 2024 rapportera till rådet om framstegen i fråga om dessa åtgärder.
När det gäller Georgien rekommenderar kommissionen, mot bakgrund av de resultat som uppnåtts, att rådet beviljar landet status som kandidatland under förutsättning att ett antal åtgärder vidtas.
När det gäller Bosnien och Hercegovina rekommenderar kommissionen att anslutningsförhandlingar inleds så snart som den nödvändiga graden av överensstämmelse med medlemskapskriterierna har uppnåtts. Landet måste göra ytterligare ansträngningar för att uppfylla de huvudprioriteringar som anges i kommissionens yttrande om landets ansökan om EU-medlemskap. Kommissionen kommer kontinuerligt att övervaka framstegen och efterlevnaden på alla områden som rör inledandet av förhandlingar och rapportera till rådet senast i mars 2024.
EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen gör följande uttalande: – Utvidgningen är en kärnfråga för Europeiska unionen. Att fullborda unionen är en historisk uppgift och den naturliga vägen framåt. Det finns också starka ekonomiska och geopolitiska argument för att fullborda unionen. Tidigare utvidgningar har inneburit enorma fördelar för både anslutningsländerna och EU. Vi är alla vinnare.
I Ukraina skapade beslutet att bevilja landet status som kandidatland en kraftfull reformdynamik, trots det pågående kriget, med starkt stöd från det ukrainska folket. Ukrainas regering och parlament har ansträngt sig för att göra betydande framsteg när det gäller att uppfylla de sju stegen i Europeiska kommissionens yttrande om Ukrainas ansökan om EU-medlemskap. Ukraina har inrättat ett öppet system för förhandsurval av domare i författningsdomstolen och reformerat de rättsliga styrningsorganen. Landet har också förbättrat sina resultat när det gäller utredningar och fällande domar mot korruption på hög nivå och stärkt sin institutionella ram. Ukraina har vidtagit positiva åtgärder i en bredare systematisk insats för att ta itu med oligarkernas inflytande. Landet har också visat sin förmåga att göra framsteg i anpassningen till EU:s regelverk, även under rådande krig.
Moldavien har gjort betydande framsteg när det gäller att uppfylla de nio stegen i kommissionens yttrande om landets ansökan om EU-medlemskap. Landet har inlett en omfattande reform av rättsväsendet efter Venedigkommissionens rekommendationer, bland annat genom att utvärdera framstående domare och åklagare. Landet har reformerat sina korruptionsbekämpande organ och ökat antalet utredningar och fällande domar i korruptionsmål. Moldavien har antagit en handlingsplan för att minska oligarkernas inflytande, och denna genomförs enligt fastställda tidsfrister. Ny lagstiftning för att inrätta en förverkandemekanism bidrar till att bekämpa den organiserade brottsligheten. Landet har antagit en strategi för offentlig förvaltning och fullgör reformarbetet på alla nivåer. Landet har också arbetat för att reformera skötseln av de offentliga finanserna, och man har antagit lagstiftning för att reformera den offentliga upphandlingen. Moldavien har ökat det civila samhällets deltagande i beslutsprocessen och stärkt skyddet av de mänskliga rättigheterna.
Georgien har vidtagit åtgärder för att stärka samarbetet med EU och landet har ökat reformtakten under de senaste månaderna. För att ta itu med de tolv prioriteringar som fastställts i kommissionens yttrande om landets ansökan om medlemskap har Georgien antagit rättsakter och policyåtgärder som rör jämställdhet, bekämpning av våld mot kvinnor och organiserad brottslighet samt beaktande av domar från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna. En reform av rättsväsendet har tidigarelagts, men det behövs fortfarande en övergripande reform av det högsta rättsliga rådet. Georgien har överlämnat lagarna och handlingsplanen för att minska oligarkernas inflytande till Venedigkommissionen för yttrande. Man har antagit en strategi för skydd av de mänskliga rättigheterna, och en handlingsplan håller på att utarbetas. Ett samarbetsavtal har ingåtts med företrädare för det civila samhället. Skapandet av ett starkt partiöverskridande politiskt samförstånd skulle bidra till att minska polariseringen och påskynda landets väg mot EU.
Västra Balkan
Framstegen med EU-anslutningsreformerna har till stor del avstannat eftersom situationen i Montenegro varit starkt polariserad och politiskt instabil under rapporteringsperioden. EU välkomnar inrättandet av det nya parlamentet och bildandet av regeringen, som vi förväntar oss snabbt kommer att visa sin kapacitet och sitt engagemang för Montenegros väg mot EU och genomföra reformer kopplade till EU-anslutningen. På det hela taget kommer framstegen i anslutningsförhandlingarna att vara beroende av reformer på rättsstatsområdet (dvs. uppfyllandet av de interimistiska riktmärken som anges i kapitlen 23 och 24). Montenegro fortsätter att fullt ut anpassa sig till den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken.
Serbien har fortsatt att genomföra reformer kopplade till EU-anslutningen, bland annat på rättsstatsområdet. Serbien har börjat genomföra 2022 års konstitutionella ändringar för att stärka rättsväsendets oberoende, och landet har antagit en ny medielagstiftning. Genomförandet av den senare kan avsevärt förbättra det rättsliga läget. Ytterligare ändringar kommer dock att behövas för att komma helt i linje med EU:s regelverk och europeiska standarder. Serbien måste prioritera att bättre anpassa sig till EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik, inbegripet restriktiva åtgärder och uttalanden om Ryssland. Det krävs också ytterligare arbete och politiskt engagemang för att genomföra reformer på rättsstatsområdet. Kommissionens bedömning att Serbien tekniskt sett har uppnått riktmärkena för att öppna kluster 3 (konkurrenskraft och inkluderande tillväxt) gäller fortfarande. Serbien måste samarbeta fullt ut och vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa ansvarsskyldighet för den våldsamma attacken mot Kosovos polis den 24 september och attacken mot KFOR den 29 maj. När det gäller normaliseringen av förbindelserna med Kosovo har visserligen en överenskommelse nåtts inom ramen för den EU-stödda dialogen, men varken Serbien eller Kosovo har börjat fullgöra sina respektive skyldigheter. Dessa är bindande för parterna och en viktig del av deras väg mot EU.
I Nordmakedonien har myndigheterna konsekvent hävdat att EU-anslutningen fortfarande är deras strategiska mål. Nordmakedonien fortsätter att fullt ut anpassa sig till EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik (Gusp). Landet har också gjort vissa framsteg på området rättvisa, frihet och säkerhet, inbegripet kampen mot organiserad brottslighet och migrationshantering. Som förhandlande land måste Nordmakedonien genomföra EU-relaterade reformer, bland annat när det gäller rättsväsendet, kampen mot korruption och organiserad brottslighet, reformen av den offentliga förvaltningen, inbegripet förvaltningen av de offentliga finanserna, och offentlig upphandling. Nordmakedonien har åtagit sig att som en prioriterad fråga påbörja och genomföra relevanta konstitutionella förändringar i syfte att inkludera medborgare som tillhör andra folkgrupper. Genomgången av EU:s regelverk har gått smidigt, och myndigheterna har visat stort engagemang. Kommissionen överlämnade i juli till rådet granskningsrapporterna om klustret för grundläggande principer för Nordmakedonien, och ser fram emot en snabb uppföljning så att förhandlingarna om detta kluster kan inledas före årets slut.
Albanien visar fortsatt beslutsamhet att genomföra EU-reformer och göra framsteg med reformer inom klustret för grundläggande principer. En fortsatt fullständig anpassning till EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik är också en stark signal om landets strategiska val att ansluta sig till EU. Det krävs ytterligare insatser när det gäller yttrandefrihet, minoritetsfrågor och äganderätt samt på viktiga områden som rör rättsstatsprincipen, t.ex. kampen mot korruption och organiserad brottslighet. Genomgången av EU:s regelverk har gått smidigt, och myndigheterna har visat stort engagemang. Kommissionen överlämnade i juli till rådet granskningsrapporterna om klustret för grundläggande principer för Albanien, och ser fram emot en snabb uppföljning. Syftet är att inleda anslutningsförhandlingar om kluster 1 (grundläggande principer) före årets slut.
I Bosnien och Hercegovina medförde förra årets status som kandidatland en välbehövlig positiv dynamik. En ny regering inrättades snabbt efter valet och den har börjat genomföra reformer, särskilt genom de ändringar som inför integritetskontroller inom rättsväsendet. Det krävs dock ytterligare insatser. Detta inbegriper att anta viktiga reformer beträffande rättsstatsprincipen och rättsväsendet och gå vidare med konstitutionella reformer och valreformer, vilket är av yttersta vikt för att säkerställa lika rättigheter för alla medborgare. Det är också viktigt att bevara landets konstitutionella ordning. De separatistiska och auktoritära åtgärder som införts i entiteten Republika Srpska är inte i linje med vägen mot EU. Bosnien och Hercegovina måste göra ytterligare ansträngningar för att uppfylla de huvudprioriteringar som anges i kommissionens yttrande om landets medlemskapsansökan. Kommissionen rekommenderar därför att EU-anslutningsförhandlingar med Bosnien och Hercegovina inleds så snart som den nödvändiga graden av överensstämmelse med medlemskapskriterierna har uppnåtts.
Kosovo har visat fortsatt engagemang för sin väg mot EU. Landet har fortsatt att frivilligt och fullt ut anpassa sig till EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik, bland annat när det gäller att fördöma Rysslands anfallskrig mot Ukraina och att anta restriktiva åtgärder mot Ryssland. Under rapporteringsperioden gjordes framsteg på lagstiftningsområdet, bland annat genom en viktig valreform. Mer behöver dock göras, bland annat när det gäller handlingsplanen för reformer av rättsväsendet. Den 1 januari 2024 träder viseringsliberaliseringen för Kosovo i kraft. Situationen i norra Kosovo har påverkats av flera kriser, varav den senaste är den våldsamma attacken mot Kosovos polis den 24 september 2023. När det gäller normaliseringen av förbindelserna med Serbien har visserligen en överenskommelse nåtts inom ramen för den EU-stödda dialogen, men varken Kosovo eller Serbien har börjat fullgöra sina respektive skyldigheter. Dessa är bindande för parterna och en viktig del av deras väg mot EU.
Turkiet är fortfarande en viktig partner för Europeiska unionen och ett kandidatland, men anslutningsförhandlingarna har avstannat sedan 2018, i linje med Europeiska rådets beslut. Landet har inte vänt den negativa trenden med att röra sig bort från Europeiska unionen, och man har bara i begränsad utsträckning genomfört anslutningsrelaterade reformer. Samarbetet med Turkiet på viktiga områden av gemensamt intresse har fortsatt, bland annat inom terrorismbekämpning, ekonomi, energi, livsmedelstrygghet, migration och transport. Turkiet måste vidta tydliga åtgärder för att avsevärt förbättra anpassningen till EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik och intensifiera samarbetet för att förebygga och upptäcka kringgående av restriktiva åtgärder. I enlighet med Europeiska rådets uppdrag kommer den höga representanten och kommissionen i november att lägga fram en rapport för rådet om situationen för förbindelserna mellan EU och Turkiet, med utgångspunkt i de instrument och alternativ som angetts av Europeiska rådet och i syfte att gå vidare på ett strategiskt och framåtblickande sätt.
Vad händer nu?
Det är nu upp till rådet att beakta dagens rekommendationer från kommissionen och fatta beslut om de kommande stegen i utvidgningsprocessen.
Källa: Europeiska kommissionen
