2030 ska Danmark ha reducerat sina växthusgasutsläpp med 70 procent jämfört med 1990. Men i dagsläget är det hög risk att danska regeringens klimatåtgärder inte är tillräckliga för att 2030-målet ska nås. En CO2-avgift för jordbruket behöver komma på plats, men kommer också leda till att konkurrenskraften försvagas, något som går emot regeringsförklaringen. Det konstaterar det oberoende expertorganet Klimarådet i sin senaste statusrapport som för fjärde året i rad bedömer att regeringen inte har angett hur klimatmålet ska uppnås. Samtidigt har sannolikheten för att nå 2025-målet om 50-54 procent lägre utsläpp jämfört med 1990 ökat betydligt.
Osäkerheterna till 2030-målet handlar bland annat om den annonserade CO2-avgiften för jordbruket, som Klimarådet menar är avgörande kommer på plats om målet ska nås. Problemet enligt Klimarådet är att en avgift som skulle ge tillräcklig klimateffekt kommer att göra det omöjligt att uppfylla regeringsförklaringen. I den står det nämligen att avgiften inte får minska jordbrukets konkurrenskraft, något som enligt Klimarådets ordförande Peter Møllgaard är omöjligt.
– Det är oundvikligt att en växthusgasavgift på jordbruket kommer att påverka branschens konkurrenskraft. Därför har vi svårt att se hur regeringen ska lösa den uppgift som finns i regeringsförklaringen. Det är också svårt att se hur det kan vara effektivt om det inte är tillåtet att minska jordbrukets konkurrenskraft, säger han i en kommentar till DR.
För två veckor sedan lämnade en expertgrupp fram en rapport med tre modeller för en CO2-avgift för lantbruket, där avgiftsförslagen ligger på 750, 375 respektive 150 kronor per ton utsläpp av koldioxid. Frågan om en CO2-avgift för lantbruket har skapat politisk debatt i Danmark och bland de politiska partierna är åsikterna delade – även bland flera organisationer råder oenighet, rapporterar Altinget.
Nu kommer frågan tas vidare i en ”grön trepart”, där regeringen, jordbruket, den danska naturskyddsföreningen, fackföreningar och arbetsgivare ska försöka komma fram till ett gemensamt förslag före sommaruppehållet. Men Klimarådet anser inte att det är lämpligt att skjuta upp de politiska förhandlingarna ytterligare.
– Med expertgruppens rapport har regeringen och det danska parlamentet en solid grund för att fatta de nödvändiga politiska besluten utan trepartsförhandlingar. Därför bör regeringen föreslå och kalla till förhandlingar om en klimatavgift så snart som möjligt och oberoende av den gröna trepartsöverenskommelsen, skriver Klimarådet i rapporten.
Klimarådet ser också risker med att förseningar i regeringens planer på CO2-lagring och infångning kommer att göra det svårt att nå 2030-målet samt att effekterna från industrins CO2-avgift som regeringen införde 2022 överskattas.
Goda möjligheter att nå 2025-målet
Nya beräkningar av utsläppen från danska våtmarker visar samtidigt på att Danmark har goda möjligheter till nå 2025-målet, konstaterar rådet. Målet innebär att Danmarks CO2-utsläpp ska minska med 50-54 procent jämfört med 1990 och det är första gången som Klimarådet tror att målet kommer att uppfyllas.
– Sannolikheten för att nå målet har ökat betydligt, men det är fortfarande långt kvar till den övre delen av intervallet. Målet kommer att uppfyllas med en minskning på 50 procent, men om vi kommer närmare 54 kommer det att vara mer i linje med temperaturmålen i Parisavtalet, säger Peter Møllgaard i ett pressmeddelande.
Fakta: Danmarks utsläppsmål
2025: Utsläppen ska minska med 50-54 procent jämfört med 1990.
2030: Utsläppen ska minska med 70 procent jämfört med 1990.
2050: Danmark ska vara helt klimatneutralt.
2022 låg Danmarks utsläpp på 44 miljoner koldioxidekvivalenter. För att uppnå 2030-målet behöver utsläppen minska med ytterligare 21,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det innebär en minskning på 50 procent från 2022-års nivåer.
Källa: News Øresund / Danmarks Statistik
