Investeringsplanen för Europa, Junckerplanen, har spelat en viktig roll för att skapa sysselsättning och tillväxt i EU. Investeringar från Europeiska investeringsbanksgruppen (EIB-gruppen) med stöd av Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) har ökat EU:s BNP med 0,9 % och bidragit till att skapa 1,1 miljoner nya jobb jämfört med grundscenariot. Till 2022 kommer planen att ha bidragit till en BNP-ökning med 1,8 % och 1,7 miljoner nya jobb. Det framgår av de senaste beräkningarna från kommissionens gemensamma forskningscentrum (JRC) och EIB:s ekonomiska avdelning. Beräkningarna bygger på finansieringsöverenskommelser som godkänts fram till slutet av juni 2019.
EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker är nöjd:
– Vi har uppnått vårt mål, dvs. att åter skapa stabil tillväxt och bidra till nya jobb i EU. Till 2022 kommer Junckerplanen att ha bidragit till en ökning av EU:s BNP med 1,8 % och 1,7 miljoner nya jobb. Jag har alltid sagt att planen inte är någon universallösning, men vi kan ändå vara stolta över att över en miljon småföretag nu har fått den finansiering som de inte hade tillgång till förut.
Vice ordförande Jyrki Katainen som ansvarar för sysselsättning, tillväxt, investeringar och konkurrenskraft kommenterar också planen:
– Vi har kommit långt sedan de första projekten 2015! I dag är ekonomin tillbaka på rätt spår och investeringsplanen kommer att få varaktig effekt. De projekt som finansierats hittills gagnar över en miljon småföretag och hjälper oss att övergå till en koldioxidsnål, cirkulär och hållbar ekonomi. Jag är stolt över att vi har lyckats med vår viktigaste prioritering, nämligen att få fram privata pengar för det allmännas bästa.
EIB-gruppens ordförande Werner Hoyer instämmer:
– När vi först diskuterade det här initiativet för fem år sedan var många skeptiska. Det är svårt att tro att ett finansieringsinstrument kan skapa miljoner nya jobb eller stödja en miljon företag. Men de senaste beräkningarna visar att vi var inne på rätt spår. Junckerplanen har en betydande inverkan på ekonomier och liv runtom i Europa. Planen har backat upp miljö- och klimatvänliga projekt, innovation och ett rättvisare samhälle och kommer att fortsätta på samma sätt även långt efter min och Jean-Claude Junckers pensionering.
Långtidseffekt
Utöver Junckerplanens direkta effekt på sysselsättning och BNP-tillväxt kommer den också att få en makroekonomisk effekt på EU på lång sikt. Om man ser så långt framåt som till 2037 kommer planen fortfarande att ha skapat en miljon jobb och ökat EU:s BNP med 1,2 %. Bättre infrastruktur och ökad produktivitet med hjälp av projekt som fått stöd av Junckerplanen kommer att bidra till ökad konkurrenskraft och högre tillväxt på lång sikt.
Fler investeringar och stöd till små och medelstora företag
Från och med oktober 2019 ska Junckerplanen få fram 439,4 miljarder euro i ytterligare investeringar i hela EU. Över en miljon uppstartsföretag och småföretag väntas nu få bättre tillgång till finansiering.
Omkring 70 % av de förväntade investeringarna kommer från privata medel, vilket innebär att Junckerplanen också har nått sitt mål att mobilisera privata investeringar.
Vem har fått finansiering?
Tack vare Junckerplanen har EIB och dess dotterbolag för finansiering av småföretag samt Europeiska investeringsfonden (EIF) godkänt finansiering för nära 1 200 projekt och är på väg att tillhandahålla riskfinansiering för över en miljon uppstartsföretag och små och medelstora företag inom ett brett spektrum av sektorer i alla 28 EU-länder.
De länder där Efsi-stödda investeringar är störst i förhållande till BNP är Grekland, Estland, Portugal, Bulgarien och Polen (siffror från oktober 2019). De projekt som fått stöd av Junckerplanen omfattar allt från en Europaomfattande höghastighetsinfrastruktur för laddning av elfordon och ett företag som hanterar livsmedelsavfall i Rumänien till ett projekt i Nederländerna för att hjälpa f.d. militär personal att ta sig in på arbetsmarknaden igen. I våra faktablad per land och per sektor finns en mer detaljerad översikt och fler exempel på projekt.
Hur har Junckerplanen gynnat medborgare och företag?
Förutom att finansiera innovativa projekt och ny teknik har Junckerplanen bidragit till andra EU-mål, bland annat inom klimat-, it- social- och transportpolitiken. Tack vare Junckerplanen har
- mer än 10 miljoner hushåll fått tillgång till förnybar energi
- 20 miljoner EU-invånare fått bättre hälso- och sjukvård
- 182 miljoner passagerare per år fått bättre järnvägs- och stadsinfrastruktur.
En fullständig översikt över fördelarna finns i EIB:s årsrapport för 2018 om verksamheten inom EU.
Effekterna på klimatarbetet
Efsi stöder banbrytande idéer för att skydda vår planet. Projekt inom Junckerplanen som finansieras av EIB-gruppen väntas generera 90,7 miljarder euro i klimatinvesteringar. Projekten omfattar nollenergibyggnader, vindkraftparker, solenergi, vattensnåla duschar, miljövänliga bussar och LED-belysning.
Skräddarsydda rådgivningstjänster och mötesplats på nätet
Ett annat viktigt mål med Junckerplanen är att hjälpa projekt att komma igång. Europeiska centrumet för investeringsrådgivning bidrar med tekniskt bistånd och rådgivning för nya projekt. Sedan starten 2015 har centrumet behandlat över 1 400 ansökningar från projektledare i EU-länderna, varav mer än 400 har fått skräddarsydd hjälp. Över 50 av de utvalda projekten har tagits med i EIB:s låneplanering. Ett av dem är uppgraderingen av Vilnius gatubelysningssystem i syfte att göra det mer energieffektivt. Projektet som också har fått 21,6 miljoner euro i Efsi-stödda lån kommer att bidra till en beräknad minskning av elförbrukning och elkostnader med 51 %, vilket innebär en besparing på cirka 1 miljon euro per år. Energibesparingen motsvarar den genomsnittliga energiförbrukningen för nära 3 100 hushåll.
I september 2019 hade dessutom 890 projekt publicerats på portalen för investeringsprojekt på europeisk nivå – en mötesplats på nätet för projektansvariga och investerare. Projekten fördelas på alla stora sektorer inom EU:s ekonomi med föreslagna investeringar på totalt 65 miljarder euro. Mer än 60 projekt har fått finansiering efter att ha publicerats på portalen. Portalen erbjuder även andra tjänster och anordnar t.ex. evenemang för att knyta kontakter.
Bakgrund
Investeringsplanen för Europa, eller Junckerplanen, lanserades i november 2014 för att vända investeringarnas nedåtgående trend och få fart på den ekonomiska återhämtningen i EU. Målet var att få bort hinder för investeringar, synliggöra och ge tekniskt stöd till investeringsprojekt samt att använda ekonomiska resurser på ett smartare sätt. Efsi ställer en garanti med stöd i EU-budgeten så att EIB-gruppen kan investera i fler och oftast mer riskfyllda projekt.
Finansieringen går ofta till mycket innovativa projekt eller uppstartsföretag utan tidigare kredithistorik. Flera mindre infrastrukturprojekt och projekt i olika länder kan också slås ihop till större. Tack vare Junckerplanen kan EIB-gruppen finansiera fler projekt med en högre riskprofil än vad som vore möjligt utan EU:s budgetgaranti och nå ut till nya kunder – tre av fyra som får stöd från Junckerplanen är nya kunder hos banken.
Den 18 april 2019 godkände Europaparlamentet efterföljaren till Junckerplanen inom EU:s nästa långtidsbudget, InvestEU-programmet.
EIB:s ekonomiska avdelning och kommissionens gemensamma forskningscentrum (JRC) har tillsammans gjort en makroekonomisk konsekvensbedömning som bygger på en väletablerad, publicerad och expertgranskad metod som tagits fram av JCR. Läs mer om metoden i konsekvensrapporten från juni 2018
Läs mer
Junckerplanens effekt på jobb och tillväxt – faktablad
EIB/JRC 2019 – Utvärdering av EIB-gruppens makroekonomiska effekt
EIB:s och Efsis fullständiga projektlista
EIB på Twitter: @EIB
InvestEU på Twitter: #InvestEU