EU fortsätter i snigelfart när det gäller framstegen för jämställdhet. Det senaste jämställdhetsindexet från Europeiska jämställdhetsinstitutet (EIGE) visar att EU:s poäng för jämställdhet endast har stigit en poäng, till 67,4, sedan 2017 års upplaga. Sverige fortsätter att toppa EU:s resultattavla med 83,6 poäng, följt av Danmark med 77,5. Grekland och Ungern har mest att ta igen, med resultat lägre än 52 poäng. Den största förbättringen har Portugal uppnått med en ökning på 3,9 poäng, nära följt av Estland med 3,1 poäng.
– Vi rör oss i rätt riktning, men är fortfarande långt från mållinjen. Vårt index, som fastställer ett riktmärke för jämställdhet i EU, visar att nästan hälften av alla medlemsstater ligger under 60 poäng. Då det nya Europaparlamentet och den nya kommissionen utformar och förnyar EU:s prioriteringar för nästa strategiska ram är det av avgörande betydelse att jämställdhet mellan kvinnor och män tar fart, säger Virginija Langbakk, direktör för Europeiska jämställdhetsinstitutet (EIGE).
Det område som får lägst poäng är makt, som mäter jämställdheten inom beslutsfattande. Ändå är det inom detta område som de största framstegen sker. Detta beror huvudsakligen på ökningen av kvinnor i bolagsstyrelser, även om det bara är i några få medlemsstater. Frankrike är den enda medlemsstat som har minst 40 procent av varje kön i börsnoterade företags styrelser.
– Ojämställdheten mellan kvinnor och män hindrar Europa från att uppnå sin fulla potential. Jag är stolt över vad vi har uppnått, men nu måste våra åtgärder göra skillnad på fältet. Vårt direktiv om balans mellan arbete och privatliv som antogs i år kommer att förändra situationen för kvinnor och män runt om i Europa. Reglerna kommer att ge stöd för en jämnare fördelning av omsorgsansvaret, vilket kommer att göra det möjligt för kvinnor att stanna kvar på arbetsmarknaden och ta på sig krävande roller eller ledande positioner, säger Věra Jourová, kommissionsledamot med ansvar för rättsliga frågor, konsumentfrågor och jämställdhet.
Fokus på balans mellan arbetsliv och privatliv
Balansen mellan arbetsliv och privatliv och dess koppling till jämställdhet är ett särskilt fokus för årets jämställdhetsindex. Föräldraledighet är en av de viktiga politiska åtgärderna för att stödja föräldrar som balanserar omsorgsansvar med arbete, men det är inte tillgängligt för alla. I EU är 28 procent av kvinnorna och 20 procent av männen inte berättigade till föräldraledighet.
Tillgången till bra barnomsorg till rimlig kostnad är viktig för balansen mellan arbetsliv och privatliv, men det är inte bara barn som behöver tas om hand. Talen för åldrande och funktionsnedsättning ökar i EU, vilket driver på efterfrågan på långtidsvård för äldre personer och personer med funktionsnedsättningar. Kvinnor som närmar sig pensionsåldern gör det mesta av jobbet av den informella långtidsvården i EU. Skillnaden är anmärkningsvärd i åldersgruppen 50–64 år: 21 procent av kvinnorna och 11 procent av männen tar hand om äldre personer eller personer med funktionsnedsättning åtminstone flera dagar i veckan.
Som en del av analysen av balansen mellan arbete och privatliv mätte indexet även huruvida kvinnor och män har samma möjligheter att arbeta flexibelt, delta i utbildningar, använda transporter och pendla. Flexibla arbetsformer är en viktig princip för balansen mellan arbetsliv och privatliv. EIGE:s resultattavla för balans mellan arbetsliv och privatliv visar de olika alternativ som människor har för att förena arbete och privatliv. Indexet visar om dessa alternativ är lika tillgängliga för kvinnor och män och det ger nya idéer för övervakning av den europeiska pelaren för sociala rättigheter och dess initiativ för balans mellan arbetsliv och privatliv.
Se mer här: Index score for European Union for 2019
