I Sverige arbetar tiotusentals personer som ingenjörer utan att ha avslutat en ingenjörsutbildning. En ny rapport från Statistiska centralbyrån visar att vägen till ingenjörsyrket ofta inte är spikrak – och att praktisk erfarenhet ibland väger tyngre än formell examen.
Att arbeta som ingenjör är ett drömyrke för många – men vägen dit är inte alltid traditionell. Enligt SCB:s senaste siffror arbetar över 40 000 personer i Sverige inom olika ingenjörsyrken trots att de saknar en fullständig ingenjörsexamen. Det motsvarar ungefär var femte anställd inom yrkesgruppen.
Många av dessa personer har börjat på en ingenjörsutbildning utan att slutföra den. Andra har genomgått närliggande utbildningar, som teknisk gymnasieutbildning, YH-program eller universitetskurser inom till exempel IT, industri eller byggteknik. Det finns också de som har lärt sig genom arbetslivserfarenhet – så kallad praktisk kompetens.
”Det är vanligt att personer får anställning inom ingenjörsyrken trots att de saknar examen. Det kan exempelvis bero på att de har påbörjat en utbildning som inte har slutförts eller att de har läst en annan utbildning som arbetsgivaren anser relevant, säger Sofia Bjursell, utredare på SCB.
Utrikes födda – större variation i vägen in
SCB:s rapport visar också stora skillnader mellan olika befolkningsgrupper. Bland personer födda i Sverige har 84 procent en relevant examen, medan motsvarande siffra bland utrikes födda är betydligt lägre – endast 58 procent.
Det kan bero på flera faktorer: utbildningar från andra länder som inte erkänns i Sverige, språkliga hinder eller svårigheter att komplettera studierna. Men det innebär inte att kompetensen saknas – snarare att den inte är dokumenterad enligt svenska krav.
”Det här är ett exempel på kompetens som arbetsmarknaden har behov av men som inte alltid matchas formellt. Det finns en potential att utveckla validering och vägledning för att bättre ta tillvara denna kompetens, säger Sofia Bjursell.
Kompetensbrist förändrar rekryteringskraven
I många tekniska branscher råder det idag brist på utbildad personal. Det gör att arbetsgivare i allt större utsträckning ser till vad en person faktiskt kan – snarare än vad som står på examensbeviset.
Detta gäller särskilt inom IT, industri och byggsektorn, där utvecklingen går snabbt och nya teknologier kräver uppdaterad kunskap som inte alltid hinner fångas upp av traditionella utbildningsprogram.
Många arbetsgivare är också öppna för internutbildning eller kompetensutveckling på plats. En person som visat driv, engagemang och teknisk förståelse kan därmed få jobb och växa in i en roll som ingenjör – oavsett formell bakgrund.
Validering – en nyckel till framtidens arbetsmarknad
För att bättre ta till vara den kompetens som redan finns i samhället efterlyser SCB tydligare vägar för validering av yrkeskunskaper. Det skulle göra det lättare för både arbetsgivare och arbetstagare att matchas rätt – utan att stöta på formella hinder.
Rapporten väcker också frågan om hur utbildningssystemet kan utvecklas för att bättre svara mot arbetsmarknadens behov, och hur livslångt lärande ska bli en naturlig del av arbetslivet.
