Vad vi som konsumenter kan göra för miljön, juni

NASA/Apollo 17 crew; taken by either Harrison Schmitt or Ron Evans

I vår tidning diskuterade vi i majnumret vem som egentligen ansvarar för att förbättra miljön och även om det är tydligt att alla har ett ansvar för och alla borde ha ett intresse av att vi gör allt vi kan för att rädda vår planet, så kan man konstatera att västvärlden både har ett större ansvar och en större möjlighet att dra sitt strå till stacken. Förenklat kan man sedan lägga ansvaret på regeringar, producenter och konsumenter. Naturligtvis är det inte fullt så enkelt, eftersom samtliga tre aktörer påverkar varandra. Regeringar kan påverka både producenter och konsumenter genom t.ex. lagar och skatter, producenter kan påverka regeringar genom olika slags påtryckningar och konsumenter via t.ex. reklam. Konsumenterna kan å sin sida påverka producenterna genom vad de väljer att handla och regeringar (åtminstone i en del länder) genom att rösta.

Idag, i vårt juninummer, tittar vi vidare på hur det egentliga klimathotet ser ut, och i papperstidningen kommer vi fortsättningsvis att titta på vad regeringar och producenter kan och bör göra. Här, i vår webbtidning, ska vi dock fokusera på vad vi som konsumenter kan göra:

Som det är idag handlar en stor del av konsumentens möjlighet att påverka om ekonomi; miljövänliga produkter är oftast dyrare och möjligheten att t.ex. sopsortera är olika beroende på var man bor och i vissa fall kan sopsortering innebära en fördyrning. Likaså är det, som tidigare nämnts, ofta dyrare att förflytta sig med det mycket miljövänligare tåget än med både bil och flyg. Så får det naturligtvis inte vara. Man ska inte behöva vara rik för att agera miljömässigt. Här ligger ansvar på producenter och regeringar att se till att det helst ska vara billigare att konsumera miljövänligt. Åtminstone ska det inte vara dyrare.

Å andra sidan är det så att väldigt många saker vi kan göra för att rädda vår planet faktiskt också innebär en ekonomisk besparing. Troligen är besparingen på dessa delar större än utgiftsökningen på de andra delarna, så om man gör allt som står här nedan kommer man till och med ha mer pengar kvar i fickan än om man inte gör något alls.

Här nedan följer en lista med olika saker vi kan göra för att hjälpa till att förbättra miljön. Listan är långt ifrån fullständig, och har du tips på andra saker man kan göra är du mer än välkommen att tipsa oss på hello@infoexpress.se. Det viktiga är att du inte tänker att det inte är lönt om inte alla hjälper till. Tänk på att små smulor är också bröd. Vi går ju t.ex. alla och röstar trots att en enskild röst knappast kommer att ge något direkt utslag.

 

  1. Släng så lite som möjligt

Detta första tips är onekligen något som innebär en besparing för konsumenten. I svens­ka hushåll kastas årligen c:a en halv miljon ton fullt ätbar mat och dryck (till vilket dessutom tillkommer ett nästan lika stort matsvinn i alla led från tillverkning till restaurang och bu­tik). Det innebär att genomsnittssvensken kastar ungefär ett kilo fullt ätbar mat varje vecka, och för en normalfamilj på fyra personer betyder det att man kastar mat för nå­gonstans mellan 3000 och 6000 varje år. Kanske till och med mer. Så utöver att här finns mycket att göra för miljön (livsmedelsindustrin står för 20-25 % av vår totala mil­jöpåverkan) finns här alltså pengar att spara. Och med tanke på det kan man ju undra varför det slängs så mycket.

Det finns många i världen som lever på att dumpstra, d.v.s. att ta tillvara fullt ätbar mat som andra kastar. Även om detta på många sätt är föredömligt kan det kanske för de flesta människor kännas som att gå en aning för långt. Men att åtminstone äta och dricka det fullt dugliga ens eget hushåll tidigare ratat borde ligga i allas intresse. Det handlar framför allt om tre saker:

  • Planera inköpen. Köp inte mer mat än som kan hanteras i tid.
  • Ta hand om resterna. Frys in i portionsförpackningar, låt fantasin flöda och skapa nya rätter med gamla rester o.s.v.
  • Låt inte datummärkning styra. I de allra flesta fall håller mat långt mycket längre än datummärkningen säger. Titta, lukta och smaka. Lita på dina sinnen när du bedömer matens kvalitet.

Nu är det dock inte bara mat det handlar om. Svensken kastar också otroliga mängder kläder, möbler, apparater o.s.v. som skulle kunna fungera i många år till. Vilket leder oss vidare till nästa tips.

 

Vad vi som konsumenter kan göra för miljön, juni Bild 22Kartika 1024x768
Bild: 22Kartika
  1. Laga och reparera

För inte så länge sedan var det fullt normalt att man lappade kläder, stoppade strumpor och reparerade sina apparater, möbler, leksaker o.s.v. Numera är det nog för gemene man vanligast att man kastar det som gått sönder. Ibland (ganska ofta) kastar man t.o.m. utan att sakerna är trasiga. Man kan ju fråga sig varför det blivit så.

Det finns naturligtvis många orsaker till denna utveckling, men de kan ganska lätt sammanfattas i en mening: De som producerar vill att man köper nya saker och de har på olika sätt lyckats få den konsumerande allmänheten att följa deras önskningar. Detta på många olika sätt:

  • Mode. För att få konsumenten att hela tiden köpa nya kläder som de egentligen inte behöver kommer nya trender, nya skönhetsideal o.s.v. som gör att de kläder man tidigare haft, eller som ens äldre syskon burit, inte längre är okej att ha på sig trots att det egentligen inte är något fel på dem. Tyvärr är toleransen på många ställen (t.ex. skolgårdar och styrelserum) för att bryta normen inte särskilt hög, vilket gör att de flesta (kanske mot sin vilja) tvingas följa modet i så mån de kan. I svallvågorna av detta kommer också åsikter om att nya kläder är finare och att man ser fattig ut i lappade kläder och att detta i sin tur fungerar som någon slags mått på personligt värde (det räcker alltså inte längre att bara vara hel och ren). Och tyvärr är det inte bara kläder det handlar om. Mode, eller viljan att se fin och rik ut, styr väldigt många av våra inköp, t.ex. av fordon, möbler, köksinredning o.s.v.
  • Uppgradering. Ordet uppgradering för kanske tankarna först och främst till datorer, telefoner och liknande, men det gäller i stort sett alla våra apparater o.d. En ständig teknisk utveckling gör att de saker som tidigare varit fullt tillräckliga plötsligt blir odugliga och måste bytas ut. Frågan är dock om livet blir bättre för att man har bättre teknik.
  • Sämre kvalitet. Det talas ofta om hur bra Volvo Amazon var – hur länge de höll (och fortfarande håller). Dagens bilar är inte byggda att hålla lika länge, eftersom det inte är bra för tillverkarens omsättning. Och detta gäller naturligtvis alla apparater. Smartphones må vara hundratals gånger bättre och mer användbara än den gamla kobran. Men de har betydligt kortare livslängd.
  • Svårare att reparera själv. Förr var det normalt att själv reparera saker som gick sönder, alltifrån trädgårdskrattan till radion till bilen. Numera är det ofta omöjligt att genomföra sådana reparationer på egen hand. Och om man försöker, riskerar man att garantin inte längre gäller. Smartphones och laptops är i stort sett omöjliga att ta sig in i, och för att förstå varför bilen inte längre fungerar måste man koppla upp den till en dator med ett program man inte har tillgång till. Och visar det sig att reparationskostnaderna överstiger värdet på det som ska repareras, är det kanske inte så konstigt att man i stället väljer att skrota det.
  • Miljöargumentet. Många tillverkare använder miljöargumentet för att få dig att byta till en nyare produkt. Maskiner som blivit för gamla använder mer energi och gamla bilar spyr ut mer avgaser. Men faktum är att om man tar hänsyn till hela tillverkningsprocessen, så är det i princip alltid bättre ur miljösynpunkt att behålla de gamla maskinerna så länge som möjligt och att sedan ersätta dem med begagnade prylar.

 

Här finns alltså både massvis med pengar att tjäna och en rejäl insats för miljön att göra. Återigen två flugor i en smäll. Men innan det allmänna synen förändras och vi får ett mer tillåtande klimat (och nu talar vi inte om miljön), bör man nog utrusta sig med följande:

  • Självkänsla. En människa med god självkänsla störs inte av den allmänna opinionen. Således bör man också lägga tyngdpunkt i sin uppfostran på att ge barn den självkänsla som gör att de kan möta dömande blickar för att deras kläder, eller andra ägodelar, inte följer normen.
  • Fantasi. Sy om dina gamla kläder/klä om dina gamla möbler etc. så att de antingen passar den rådande modenormen eller så att de på annat sätt gör dig/ditt barn stolt över att äga dem.
  • Omdöme. Behöver du verkligen den senaste modellen? Behöver du kasta fullt funktionsdugliga saker bara för att det finns en senare version på marknaden?
  • Jävlaranamma. Ge dig inte. Bara för att tillverkarna gjort det svårare att själv reparera, så är det inte omöjligt. Eller slut er samman och reparera varandras saker.
  • Kunskap. Köp inte nya saker för miljöns skull utan att vara säker på att det faktiskt är bättre för miljön. Grundregeln är att det aldrig är bättre för miljön att köpa nytt.

Och slutligen: Om det trots allt är nödvändigt att göra sig av med något, släng det inte då i den gemensamma containern de ställer på gården. Skänk sakerna till någon som kan göra nytta av den på något sätt (t.ex. släkt, vänner och grannar eller välgörenhetsorganisationer). Eller sälj sakerna, så får du ytterligare pengar samtidigt som du gör något för miljön. Och kan du absolut inte hitta någon som vill ha dina gamla grejer (vilket du förmodligen kan om du anstränger dig) så se till att sopsortera dem rätt.

Annons