Ursäktar klimatkrisen ett impulsivt agerande?

Foto/källa: Pixabay

Människor har tendenser att enbart agera och genomföra drastiska beslut när det är akut, som nu när vår planet gradvis möter problem som en stigande temperatur och smälta isar. Risken för att dessa beslut baseras på negativ stress är stor, och därför bör vi överväga om vi verkligen gör det bästa för vår planets framtid i nuläget.

Vad vi trodde var mänsklighetens räddning blev mänsklighetens förstörelse. Plast, fossila bränslen, bekämpningsmedel och annat som är centralt inom vårt samhälle fortsätter att förstöra naturen dag för dag, trots att deras uppfinnande lovprisades förut. Det här säger mer än tillräckligt om valen vi gör idag och hur det kan påverka vår framtid. Alltför många gånger har ämnen som antagits vara ofarliga med lätthet använts inom bland annat jordbruk-, kosmetika- och modeindustrin, oftast med förödande konsekvenser. Vi kan inte ta samma risker med mänsklighetens framtid.
Idag tror forskare att fler lösningar på miljöproblemet finns än vad de i själva verket verkar finnas, om man ser till kritiken för de gröna lösningarna. Exempelvis hävdas det att produktionen av batterier, främst till elbilar, förstör miljön i olika länder för att man extraherar sällsynta ämnen som kobolt och litium. Dessutom har olika metoder för att få fram grön el kritiserats, för att till exempel vattenkraftverken stör den omkringliggande miljön. De flesta metoder för energiförsörjning involverar olika risker för störningar av den närliggande
naturen, men dessa risker är i folks medvetande. Det är därför det är helt oacceptabelt att vi i vår nutida situation inte undersöker olika så kallade lösningar mer ingående, för att försäkra oss om att dessa nya uppfinningar och dessa nya tekniker verkligen är oskadliga. Vi kan inte kasta oss in i tidigare okända resultat av ny teknik och hoppas att det blir bra, när det kan vara mer skadligt till att börja med.

Det verkar som att konsekvenserna inte uppmärksammas när man upptäcker fördelarna med något, utan att man bara dras med i en ny trend. Det var iallafall så radioaktivitetens populäritet spred sig strax efter Marie Curies upptäckt. Då hade man inte kunskaperna om hur farligt radioaktivitet var, och man lade bland annat plutonium, uran och radium i smink, krämer och till och med i förpackat vatten, utan att undersöka dess eventuella effekter på människorna. Vi kan inte göra samma sak med vår planet. Freon tilläts i allt från hårspray till kylskåp, för att man senare skulle uppmärksamma problem som uppstod vid ozonlagret. Det är inte lämpligt att kasta sig in i någonting utan att veta vad det är man gör egentligen, i
synnerhet inte när det gäller jordklotets välmående.

Visserligen kan nya uppfinningar visa sig att vara ofarliga, som exempelvis vaccin och penicillin, men att aktivt satsa på någonting som verkar fördelaktigt utan tillräckligt med undersökningar på lång sikt är inte ett bra sätt att lösa problemet på; det är bara ett högt risktagande beteende som kan riskera så pass mycket mer än människors liv. Nya tekniker
och andra metoder att utföra saker på bör undersökas noggrant innan de släpps ut på marknaden. Med vår välvilja att hjälpa miljön kan vi komma att förstöra den ännu mer om inte lösningen testas på alla plan. Behovet av att ta intitiativ för att förbättra klimatet och dämpa effekterna av växthuseffekten är välmenande, men det betyder inte att vi borde kasta oss in i saker vars användning och påverkan är osäkra.

CBM – Info Express
hello@infoexpress.se

Annons