Svenskarna värderar Sveriges smittskyddsstrategi högt

Ola Andersson profesor asociat de economie la Universitatea Uppsala.

Sveriges smittskyddsstrategi under corona-pandemin bygger i hög utsträckning på frivillighet och tillit. I en färsk enkätstudie finner forskare i nationalekonomi att efterlevnaden av myndigheternas rekommendationer tycks vara relativt god, framförallt i riskgrupperna. Det som oroar svenskarna mest är inte smittan, utan de ekonomiska konsekvenserna av pandemin.

Sveriges smittskyddsstrategi bygger mycket på frivillighet, till skillnad från i stora delar av omvärlden. Myndigheter ger rekommendationer om hur människor ska agera när det gäller saker som handhygien och social distansering. Detta har gett upphov till en livlig debatt i Sverige och utomlands. En central fråga har varit om Folkhälsomyndighetens rekommendationer efterföljs i tillräcklig utsträckning.

Fem nationalekonomer från universiteten i Lund, Uppsala, Köpenhamn, Göteborg och Zürich har under mitten av april sökt svar på frågan genom en enkätundersökning med svar från ett representativt urval av fler än 1 500 svenskar.

– Vår undersökning ger en mer nyanserad bild av svenskarnas beteenden under coronakrisen. Överlag uppger majoriteten att de följer råden om att tvätta händerna och de stannar hemma när de är sjuka. Samtidigt håller de avstånd till andra, undviker sociala tillställningar och avstår från resor till fritidshus, säger Ola Andersson, docent i nationalekonomi vid Uppsala universitet.

Resultaten bekräftar bilden från tidigare intervjuundersökningar (DN Debatt Lindholm 9/4) och undersökningar från Telia Crowd Insights.

Fler äldre än yngre har anpassat sina liv

I svaren ser forskarna ett tydligt mönster där äldre uppger att de i mycket högre utsträckning ägnar sig åt social distansering och följer hygienrekommendationer än vad yngre gör. Till exempel säger 80 procent av de över 70 år att det stämmer mycket väl att de försöker undvika sociala kontakter, medan motsvarande siffra för de mellan 15 och 29 år är 39 procent.

– Äldre tycks ha anpassat sitt liv efter viruset i större utsträckning än yngre. En förklaring kan vara att de gör det för att skydda sig själva eftersom de är oroliga för att bli smittade, säger Ola Andersson.

I undersökningen ställde forskarna även frågor om upplevd oro. Oron för att smittas tycks stiga med ålder, men de över 70 år utgör här ett undantag. Det sistnämnda kan förklaras av att de flesta i denna grupp inte jobbar alls och i högre grad följer rekommendationerna om social distansering.

Oro över svensk ekonomi och sjukvårdskapacitet

Men den största oron kopplad till coronapandemin rör inte den egna risken att smittas. Enligt undersökningen oroar sig svenskarna främst över hur det ska gå för landets ekonomi och hur sjukvården ska klara av anstormningen av sjuka. Medan oron för hur det ska gå med landets ekonomi tenderar att öka med åldern, så minskar rädslan för att sjukvårdens kapacitet ska överskridas med åldern och i betydande utsträckning för de över 70 år. Även oron för virusets påverkan på den egna ekonomin verkar avta med ålder.

– Intressant nog ser vi inga skillnader i beteende eller oro mellan olika delar av Sverige. Människor i Stockholm har ändrat sig i lika stor utsträckning och är lika oroliga som människor i mindre städer, säger Ola Andersson och fortsätter:

– Det tycks som om svenskarna – och framförallt de äldre – tagit till sig rekommendationer om social distansering. Om det är tillräckligt är ännu för tidigt att avgöra och vår studie kan inte sprida ljus över denna fråga, som bäst besvaras av smittskyddsexperter. Däremot kan vi utvärdera åtgärdernas påverkan på människors välbefinnande i ekonomiska termer.

Ekonomisk ersättning för att sitta i karantän

Forskarna har även undersökt hur mycket svenska hushåll skulle kräva i ekonomisk ersättning för att sättas i en karantän. I undersökningen utvärderades en situation där den hypotetiska karantänen enbart omfattade fritiden. Effekter av uteblivet arbete och skolundervisning ingår inte i värderingen.

Resultaten visar att ett en genomsnittlig vuxen skulle acceptera en frivillig karantän i 4 veckor mot en ersättning på 4 500 kronor. På nationell nivå motsvarar det över 30 miljarder kronor eller 30 000 kvalitetsjusterade levnadsår.

– Vår studie indikerar att medvetenheten och efterlevnaden av de svenska rekommendationerna verkar vara relativt god, framförallt i riskgrupperna. Men hur den sociala distanseringen uppnås och genomförs har också en direkt påverkan på människors välbefinnande. Våra resultat understryker att svenskarna värderar frivillighet högt istället för strikta rörelsebegräsningar. Det bör vägas in när olika smittskyddsstrategier ska utvärderas i framtiden, säger Ola Andersson.

FAKTA

Resultatet av enkätundersökningen har publicerats i bloggen Ekonomistas. Studien har i dagsläget inte utsatts för peer-review eller publicerats i någon vetenskaplig tidskrift. 
Medverkande forskare:

  • Ola Andersson, docent i nationalekonomi, Uppsala universitet och Institutet för Näringslivsforskning
  • Pol Campos-Mercade, forskare i nationalekonomi, Köpenhamns universitet
  • Fredrik Carlsson, professor i nationalekonomi, Göteborgs universitet
  • Florian Schneider, forskare i nationalekonomi, Zürichs universitet
  • Erik Wengström, professor i nationalekonomi, Ekonomihögskolan vid Lunds universitet och Hanken Svenska handelshögskolan

Källa: Uppsala universitet. Annica Hulth.

Annons