Storbolagens sena betalningar – ett gissel för småföretagare

Annons

För Småföretagare är det inte ovanligt med betaltider på uppemot 120 dagar för att få betalt från de stora svenska företagen. Men det är en relativt kort period i jämförelse med Jordbruksverkets skandallånga betaltider på över 2 år, som exemplifierades i ett inslag i Rapport i förra veckan. Oavsett förklaringar om ett krångligt regelverk eller dåliga IT-system så blir signalvärdet stort och som vanligt drabbas småföretagen mest. Hur ska problemen med långa betaltider kunna lösas inom näringslivet om inte ens svenska myndigheter lyckas sköta sina utbetalningar inom rimlig tid.

Långa betaltider är ett stort problem för små företag och en fråga som Näringsminister Mikael Damberg uppmärksammat under hösten. Genom att hota med lagstiftning i frågan har Damberg nu fått till stånd en överenskommelse bland tretton av Sveriges största bolag, med avsikt att korta betaltiderna till sina underleverantörer.

Intentionerna är goda men Småföretagarnas Riksförbund och Srf konsulterna tvivlar på att problemen för småföretagare kommer att lösas inom en rimlig tid även när det nu upprättats en plan på redovisning av betaltider inom ramen för hållbarhetsredovisningen. Det är en sak att förändra strukturerna, men om det inte kopplas till en plan och krav på förändring av betalningskulturen så lär det inte ske någon märkbar förändring inom den närmaste 10-årsperioden.

Nedan har vi två exempel som visar på bristande ansvarstagande angående betaltider till mindre underleverantörer.

  • 1.Ett medlemsföretag refererade till överenskommelsen till ett av de bolag som varit med i framtagandet av den nya koden och ville nu börja fakturera med 30 dagars betaltid. Svaret från storbolagets sida var att koden inte kan betraktas som ett avtal och därmed inte är gällande eller aktuellt att förhålla sig till. Därmed kvarstår problemet där det lilla företaget fortsatt har 10 dagar på sig att betala sina fakturor till storbolaget, men i det omvända scenariot kräver storbolaget 90 dagar från följande månads första dag.
  • 2.I ett uppmärksammat inslag i Rapport i förra veckan framkom det att tusentals lantbrukare fortfarande inte har fått utbetalt pengar från de EU-stöd de är berättigade till för de naturvårdande tjänster de utfört för staten och där ansökan gjordes för flera år sedan. Jordbruksverket motiverar försening med ett krångligt regelverk och ett dåligt fungerande IT-system. Oavsett om systemen är krångliga så blir effekten av myndigheternas bristande och långa utbetalningstider att naturvårdande lantbruksföretagare får stora negativa ekonomiska konsekvenser.

Med dessa exempel i åtanke ställer vi oss frågan: Vad motiverar storbolagen att förändra sina attityder angående betaltider när svenska myndigheter inte klarar av att leva som de lär?

Småföretagarnas Riksförbund och Srf konsulterna vill inte enbart höra vackra ord om förbättringar på området. Vi vill se handling i riktig mening så att landets små företag får likvärdiga villkor i sina betalningsrutiner både vid affärer med stora koncerner som till landets myndigheter.

Annons