SLU presenterar ny analys av skogens framtida utsläpp och upptag av växthusgaser

Hur mycket av skogens kolupptag får Sverige tillgodoräkna sig i klimatarbetet? Det bestäms till stor del av vilken referensnivå för kolupptaget man utgår ifrån. SLU har på uppdrag av regeringen tagit fram underlag för en skoglig referensnivå för användning inom EU:s klimatramverk. Forskarna har också gjort en analys av vilka konsekvenser olika skogsbruksstrategier får på skogens kolbalans under 100 år framåt.

Analysen visar att på kort sikt kan inlagringen av kol i skogen öka genom ökade skogsmarksavsättningar eller lägre avverkningsnivåer. Analysen visar också att en varaktigt hög skogsproduktion där produktionen tas tillvara, ger en större klimatnytta på lång sikt. Resultaten presenteras i en rapport som lämnas över till Näringsdepartementet i dag.

Skogen och skogsbruket är viktiga i klimatomställningen till ett fossilfritt samhälle. För att ta fram strategier för skogen krävs information om hur mycket växthusgaser skogen tar upp och släpper ut. Den skogliga referensnivån, som SLU i rapporten ger underlag för, bestämmer hur stor del av upptaget i skogen som Sverige kan tillgodoräkna sig för att uppnå sina klimatåtaganden inom EU.

SLU har även analyserat konsekvenserna av olika skogsbruksstrategier och effekterna av att skogsskadefrekvensen ökar. Resultaten analyseras med utgångspunkt från den föreslagna referensnivån för ett antal scenarier om hur skogens kolbalans utvecklas de närmsta 100 åren.

– Det kolupptag som kan tillgodoräknas för att uppnå Sveriges klimatåtaganden inom EU kan ökas genom högre tillväxt eller minskade avverkningar, men trögheten i skogssystemet gör det svårt att avsevärt förändra skogarnas bidrag på kort sikt. Kraftigt ökade klimatrelaterade störningar på skogen kan leda till stora bokförda utsläpp, säger projektledare Mattias Lundblad, SLU.

I rapporten beräknas även klimatnyttan där kolbalansen i skogen kompletterats med beräkningar av substitution, dvs. effekten av att skogsbaserad råvara ersätter fossila produkter. Här visar analysen att skillnaden i klimatnytta är liten mellan olika scenarier så länge som skogens produktionsförmåga bibehålls samtidigt som skogen inte dör. På lång sikt visar resultaten att hög varaktig produktion är fördelaktigt för klimatet.Fakta:

Relataterat material och länkar:

Nationell bokföringsplan för skogsbruket för perioden 2021–2025 enligt LULUCF-förordningen

- Annons -

Nyheter

-Annons-