Så samsas du med vintersjöfarten på isen

Sjöfart förekommer längs med kusterna och i de stora sjöarn året om - även när det is. Viktigt att tänka på om man ska bege sig ut på isen. Foto: Sjöfartsverket

Ska du ut och åka skridskor eller fiska på de svenska insjöarna och kustvattnen? Tänk då på att det förekommer sjöfart året om även när det finns is. Se därför till att ha stor kunskap och vara väl utrustad.

Sjöfart pågår året runt i svenska kustfarvatten och i de stora insjöarna. Förutom vanliga handelsfartyg kan man under vintern träffa på en hel del andra yrkesverksamma fartyg varav vissa tvingas bryta is där man minst kan ana det. Det kan till exempel handla om fartyg som bedriver sjöräddning, sjuktransporter eller annan räddningstjänst, Försvarsmaktens fartyg, lotsbåtar, kollektivtrafik som tvingas ta alternativa vägar och fartyg som arbetar med underhåll av fyrar, sjömärken, sjökablar, vindkraftverk mm. Man måste således räkna med att det kan förekomma sjöfart i stort sett överallt, även där det råder förbud mot att bryta isränna.
Var uppmärksam på isens tillstånd

Det finns ingen myndighet eller organisation som har en samlad bild över var fartyg rör sig och eventuellt har brutit upp isen eller har för avsikt att göra det. Därför finns det ingen tillförlitlig källa att rådfråga i detta avseende utan man måste själv vara uppmärksam på isens kondition, eventuella fartyg i närområdet och på att fartyg kan ha passerat området och brutit upp eller försvagat isen. Man måste även vara medveten om att isen ibland kan brytas upp inom ett mycket stort område kring ett passerande fartyg och att även en svävare och helikopter kan bryta upp tunna isar.

Om någon hamnar i vattnet eller på annat sätt är i fara på isen är det viktigt att omedelbart larma på telefon 112 då varje sekund är viktig i samband med isolyckor

Så förbereder du dig när du ska ut på isen

  • Innan du ger dig ut på isen – se till att du eller någon annan kan larma om olyckan är framme. Förvara mobiltelefonen i vattentätt fodral. Om du vistas utanför mobilnätens täckningsområden kan en personlig nödsändare, PLB, vara ett lämpligt hjälpmedel. Om nödsändaren är korrekt registrerad får sjö- och flygräddningscentralen information om larmarens position och sändarens identitet i samma stund som larmet kommer in. Det kan innebära stora tidsvinster i samband med ett nödläge.
  • Meddela andra om din färdväg.
  • Om olyckan är framme – larma omedelbart. Ring 112, berätta vad som hänt, hur många som är inblandade och var ni är. Tid är en viktig faktor under vintern och framkörningstiden kan vara längre än under sommarhalvåret.
  • Alla smarta mobiltelefoner med GPS-mottagare kan fungera som hjälpmedel att positionera en nödställd när den nödställde inte själv vet var hen är. Sjö- och flygräddningscentralen har möjlighet att skicka ett sms till den nödställdes mobiltelefon. I sms:et finns en internetlänk som en nödställde ska klicka på. När tekniken fungerar som det är tänkt blir den nödställdes position synlig på Sjö- och flygräddningscentralens skärmar. För det krävs att den nödställde har en så kallad smartphone med inbyggd GPS, att telefonen har platsdelning aktiverad och att den nödställde befinner sig inom täckningsområde för datatrafik.