På höga höjder – forskare utreder drönare

– Drönare är verktyg för fantasin. Men vi saknar ett ramverk för dagens snabba utveckling, säger Nicoló Dell’Unto, arkeolog vid Lunds universitet och koordinator för samverkansinitiativet.

Den nya drönarteknologin innebär både ett hot och oändliga möjligheter. Nu ska forskare vid Lunds universitet undersöka hur drönare kan, och bör, användas – eftersom den nya tekniken utvecklas snabbare än nya lagar och regelverk. 

Nedstängningen av flygplatsen Gatwick i Storbritannien i december 2018 lyfter fram drönarteknologins mörka baksida. Samtidigt används drönare i Rwanda för att forsla blod till sjukhus på landsbygden, något som räddar livet på hundratals människor varje år.  

– Drönare är verktyg för fantasin. Användningen av dem tänjer på gränserna för forskningen som vi känner till den idag. Men vi saknar ett ramverk för dagens snabba utveckling, säger Nicoló Dell’Unto, arkeolog vid Lunds universitet och koordinator för samverkansinitiativet, UAV-teknikutveckling och tillämpning av drönare.

De tekniska möjligheterna är nästan oändliga. Drönare kan idag mäta vattenkvalitet, spåra och kartlägga skogsbränder, och hjälpa till vid värdering av växthälsa och luftkvalitet.

Inom det arkeologiska området kan laserskannare fästa på drönare användas för att digitalt ta bort skog och vegetation och frilägga nya utgrävningsplatser utan att gräva. Och listan på möjliga nya användningsområden växer snabbt. 

Forskargruppen är intresserad av två fronter för drönarutveckling. Den ena handlar om vad man kan göra med drönare. Det är ett nästan outforskat område som drar till sig fler och fler sektorer och forskare som är intresserade av möjligheterna. Den andra handlar om regelverk. 

– De två fronterna är sammankopplade. Regelverket fastställer gränserna för vad vi kan göra med drönare och ny teknik.  

Ett ramverk som forskningssamarbetet kommer att undersöka är det s k U-space, luftrummet under flygzonerna inom EU. I dag är detta luftrum inte koloniserat av någon och tillhör formellt ingen nationalstat eller enskild ägare. 

– Vem har rätt att flyga där? Ska de boende få bestämma över luftrummet över deras hus, eller nationalstaten? Beroende på hur man väljer att reglera så kommer det påverka var drönare kan flyga och leverera varor och tjänster. 

Regler att följa

Det finns även befintliga regler och etiska överväganden som man måste ta hänsyn till i samband med teknikutvecklingen. Generellt gäller att det i Sverige inte är tillåtet att fotografera från drönare om det upplevs som integritetskränkande av den som filmas eller fotograferas, och det gör det ju svårt att filma på människors egendom. 

Många skulle nog också uppleva det som obehagligt att övervakas av förarlösa drönare. Sedan finns frågan om ansvar – vem har ansvaret om en drönare råkar skada en person eller någons bostad? 

I framkant

Syftet med samverkansinitiativet är att undersöka både hur drönare kan användas för att söka lösningar på samhällsproblem och eventuella ramverk och föreskrifter. Forskarna kommer att genomföra aktiviteter i samverkan med näringslivet, myndigheter och intresserade forskare. Som en del av arbetet kommer forskare från olika områden att testa ny teknik som utvecklats av de deltagande företagen. De aktuella företagen befinner sig i framkant inom drönartekniken i Skåne.  

– Den privata sektorn är helt central. Vi kan få information om vad samhället efterfrågar och det är en omedelbar fördel. Genom att arbeta tillsammans kan vi på ett kreativt och utforskande sätt undersöka frågor om hur drönare kan och bör användas, avslutar han. 

Läs mer om samverkansinitiativet UAV-teknikutveckling och tillämpning av drönare.

Annons