Ny studie ska nyansera debatten om surrogatmödraskap

Elina Nilsson, foto: Joelin Quigley Berg

Exploatering eller en kvinnas rätt att själv bestämma över sin reproduktiva förmåga? I en aktuell studie om surrogatarrangemang beskriver tolv thailändska kvinnor hur de påverkats av att föda en annan människas barn.

Surrogatmödraskap, att genomgå en graviditet för en annan människas räkning, är en både växande och kontroversiell företeelse. Idag är det fler barn som kommer till Sverige via surrogatarrangemang än via adoption, men frånvaron av juridisk reglering skapar osäkerhet bland både föräldrar och familjerättssekreterare. I uppgörelsens andra ände, länderna dit personerna vänder sig för att hitta en kvinna beredd att bära deras barn, väljer allt fler att lagstifta mot arrangemangen. I Thailand är utländska par sedan 2015 förbjudna att anlita surrogatmödrar inom landets gränser, men istället för att upphöra har marknaden gått under jorden. I en pågående studie vid Uppsala universitet beskriver tolv thailändska kvinnor som det senaste decenniet agerat surrogatmödrar hur deras erfarenheter påverkat dem.

– Surrogatmammors erfarenheter av dessa arrangemang kommer sällan fram i debatten. Min tanke var initialt att utforska hur thailändska surrogatmödrars liv påverkats ur ett längre perspektiv, men vad jag mötte var kvinnor som fortfarande agerar surrogatmammor den nya lagen till trots. Intervjuerna med dem visar att den globala surrogatindustrin idag till stor del är beroende av kvinnors mobilitet och flexibilitet för att kringgå lagstiftningar, vilket också får konsekvenser för kvinnorna , konstaterar Elina Nilsson, doktorand vid Centrum för genusvetenskap.

Skandaler föranledde lagstiftning

I Thailand har surrogatarrangemang utgjort en möjlighet för ekonomiskt utsatta kvinnor att sörja för sina familjer. Bland allmänheten förblev dock företeelsen relativt okänd fram till 2014 då ett antal skandaler riktade internationell uppmärksamhet mot landet. Följden blev, utöver nämnda lagstiftning, att många människor idag bildat sig en kritisk uppfattning som inte nödvändigtvis bottnar i kunskap.

– Samtliga tolv kvinnor som jag talat med är tydliga med att de gjort sitt val av ekonomiska anledningar. Flera är ensamstående med barn och åldrande föräldrar att försörja, och surrogatmödraskap har varit deras enda möjlighet att förse sin familj med en stabil grund. Samtidigt framhåller de också det goda i att hjälpa en annan människa få ett efterlängtat barn, men i detta kan också ligga en önskan att förekomma beskyllningar om girighet, säger Elina Nilsson.

Utlämnande upplevelse

En thailändsk surrogatmamma erhåller ungefär 100 000 kronor för en fullbordad graviditet. Behandlingen inleds med att kvinnan förbereds i Bangkok för att sedan resa till kliniker i Laos eller Kambodja där ett befruktat ägg förs in i kvinnans kropp. Längre fram i graviditeten transporteras surrogatmamman till exempelvis Kina eller Vietnam där hon tillbringar tiden fram till förlossning under hårda restriktioner.

– Många vittnar om hur de i Kina tvingats dela små lägenheter med andra surrogatmödrar och bara tillåtits lämna boendet för att köras med bil till läkarbesök för att minimera risken att bli påkommen av polis. Alla barn föds med kejsarsnitt, varpå den sista delbetalningen görs så snart kvinnan avsagt sig alla anspråk på föräldraskap för att därefter skickas hem. De strängare regleringarna har ökat kraven på kvinnans mobilitet, och för en människa som sällan eller aldrig tidigare lämnat sin hemregion blir upplevelsen naturligtvis än mer utlämnande och otrygg, konstaterar Elina Nilsson.

Vill bidra till nyanserad debatt

Ingen av kvinnorna i studien uppger att de efter hemkomsten haft uppföljande kontakt med företaget eller kliniken som förmedlat arrangemanget. Några av dem ifrågasätter idag sitt beslut att agera surrogatmamma. Andra vill genomgå fler surrogatgraviditeter, två har redan gjort det, varav en av dem idag försöker försörja sig genom att rekrytera nya kvinnor som är beredda att agera surrogatmamma.

– Den debatt som omger surrogatmödraskap saknar ofta nyanser. I realiteten är det ett oerhört komplext område som utöver rätten till barn eller kvinnors rätt att bestämma över sin reproduktivitet, även inrymmer globala maktskillnader baserade på genus, klass och ras. Det är forskningens uppgift att bidra med kunskap bortom ogrundade föreställningar, och förhoppningsvis kan mina resultat få betydelse i både Sverige, Thailand och alla andra länder där surrogatarrangemang förblir en olöst utmaning.

Mer information  Crossing borders, carrying merit: Experiences of surrogate mothers in Thailand
Läs även  Forskare efterlyser tydliga regler kring surrogatmoderskap

Källa: Uppsala universitet/Magnus Alsne

Annons