En septembervecka 2019 förenades miljontals människor i en global klimatmanifestation. Men vilka var de och vad inspirerade dem att delta? Ett internationellt forskarnätverk har studerat aktivisterna och deras motiv. Nu är den svenska rapporten klar.
En måndag i augusti 2018 satte sig Greta Thunberg utanför Sveriges riksdag med sin skylt ”Skolstrejk för klimatet”. Tonåringens aktion för att Sverige skulle uppfylla sina åtaganden i Parisavtalet väckte snabbt internationell uppmärksamhet och inspirerade många till liknande handlingar. Följande vår deltog en miljon människor i 125 länder i manifestationen Global Strike for Future, och den 20–27 september 2019 uppmanades till Global Week of Climate Action. Redan den inledande dagen slöt fyra miljoner människor upp, men vilka var de och vad väckte deras engagemang? I en aktuell studie har ett internationellt forskarnätverk kartlagt aktivisterna och deras motiv. Nu är den svenska rapporten klar.
– Den stora nyheten i septembermanifestationen, i synnerhet under dess avslutande dag, är att andelen deltagare äldre än 26 år i Sverige uppgår till 80 procent, vilket utgör en fördubbling gentemot aktionen i mars samma år. Vi ser också att andelen demonstranter över 60 år är markant fler i Sverige än i övriga europeiska länder, säger Katrin Uba, forskare vid Uppsala universitets statsvetenskapliga institution.
Global Week of Climate Action genomfördes på samtliga kontinenter och i de flesta av världens länder. I Australien samlades över 300 000 människor, i Italien beräknas en miljon ha deltagit och störst uppslutning rapporterades från Tyskland där 1,4 miljoner människor förenades i aktionen. Greta Thunberg själv framträdde i Montreal där hon talade inför vad organisatörerna uppskattade till 500 000 åhörare.
– Greta Thunberg är utan tvekan en viktig inspirationskälla för många. Framför allt i Sverige där nästan varannan klimatstrejkare under 26 år uppger att Thunberg spelar mycket stor roll för deras deltagande, men hennes namn förekommer överallt. I USA svarar var fjärde person att Greta Thunberg påverkat deras val väldigt mycket, i Australien anger var femte detsamma och i Tyskland var tionde. Ser vi till skalans andra ände är det ytterst få klimatstrejkare som inte känner till henne, konstaterar Katrin Uba.
Klimatstrejkare sätter tilltro till vetenskapen
På frågan om sina känslor inför klimatförändringarna uppger en bred majoritet av de svenska deltagarna att de är ”mycket eller ganska arga”. Knappt hälften anger att de är ”mycket eller ganska rädda”. Ytterligare en gemensam nämnare är att många framhåller betydelsen av att visa sitt engagemang i en angelägen fråga snarare än att agera för egen vinning. För flera klimatsstrejkare innebar aktionen också det första tillfälle som de valt att delta i aktivistsammanhang.
– Många av de vuxna vi intervjuat vill markera solidaritet med samhällets unga och med sin närvaro bidra till att uppmärksamma klimatfrågan och därmed sätta press på politiker och beslutsfattare. Generellt uttrycker de också stor tilltro till vetenskapen och hyser uppfattningen att regeringen bör agera utifrån de resultat klimatforskningen presenterar.
Med ett nytt treårigt anslag från Vetenskapsrådet fortsätter Katrin Uba sina studier av miljöaktivism. Härnäst ur ett uteslutande svenskt perspektiv och med fokus på i vilka sammanhang miljörelaterade protester lyckats påverka politiska beslut de senaste 30 åren. Tillsammans med kollegor vid Göteborgs universitet, Stockholm universitet och Södertörns Högskola ska Katrin med finansiering från FORMAS även studera vilka visioner klimataktivister har för ett fossilfritt välfärdssamhälle.
– De senaste decennierna har präglats av diskussioner kring kärnkraft, vindkraftverk och en rad andra miljörelaterade frågor. Varje rörelse har sin idealbild för framtiden, men hur ska de presentera sin lösning för att nå genomslag? Här har forskningen en enastående möjlighet att följa hur grupper mobiliserar sig, hur de utvecklas organisatoriskt och vilken effekt de genererar på sikt, vilket är ur både demokratiskt och samhällsperspektiv oerhört relevant kunskap, säger Katrin Uba.
